Je suis pris entre deux feus.

jag saknar Lyon. men det är inte för att jag vill bo där och för att frankrike är underbart utan bara för att livet där var så enkelt. jag hade få måsten och jag kunde bara leva. det är få förunnat att bara få leva utan att behöva tänka på morgondagen och jag kommer förmodligen aldrig att få uppleva det igen. det är sorgligt. det gör att jag saknar Lyon och de där futtiga två och en halv månaderna extra mycket. sen saknar jag J. också. men det är en betydligt mer komplicerad historia som jag inte orkar fyllesofera över nu. puss.

Je veux le beurre et l'argent du beurre.

i frankrike strejkar de hela tiden, det ar inte bara en fordom. de har strejkat pa universitetet i nastan en manad nu. vi har lyckats ha vara kurser nan annanstans och jag tycker att det ar en bra anledning de har for att strejka, men jag forstar fransmannen som hatar det for de har anda betalat for att studera... i forrgar var piketpolisen pa skolan for att se till att alla som ville kunde komma in pa skolan for den har verkligen varit blockerad hela tiden. nar de strejkar sa strejkar de verkligen fransmannen! de strejkar pa tagen ocksa, vi hade tur som kom hem fran paris. nu har man fatt ga overallt i nagra dagar for att de strejkar pa lokaltrafiken. bon courage!

snart ska jag aka hem. det kanns sadar. jag vill verkligen hem till goteborg, men jag vill verkligen stanna ocksa. jag har verkligen skapat mig ett liv har, det ar konstigt att man kan gora det sa fort. jag traffar folk pa stan jag kanner och har i kollektivet dar jag hanger finns det manniskor jag verkligen tycker om, aven om vi har svart att kommunicera ibland. ikvall har det varit en jattetrevlig fest med mycket tecktonik (undrar om det kommer sla i sverige, tror inte det, men vi har dansat till Boten Anna, det finns ganska mycket svenska grejer har) och druckit alldeles for mkt. bland annat glogg. imorgon ska vi svenskar ga luciatag. det ser jag inte fram emot. men jag ser fram emot mina nya skor som jag ska kopa. okej, jag ska inte blogga nar jag ar full. hejda. puss.

p.s. jag har tappat min svenska, ber om ursakt for det. att anvanda 'verkligen' tre ganger pa tva rader kanns verkligen (haha...) inte som det spraket jag talade nar jag akte hemifran. tant pis. d.s.

du bon côte du manche

Amnesty GBG ringde och ville traffa mig for en intervju. det blir min forsta intervju nagonsin, fast det blir ju pa telefon for jag ar i fel land. tio minuter senare ringer det till J och han har fatt ett jobb. weird.

kif kif demain

jag ar hungrig. jag saknar. jag vill. jag vill inte. i den ordningen. allting ni nagonsin trott om frankrike ar sant. i tidningen star det om gaslever infor jul och pa gatorna protesterar dem. mitt svenska sinne saknar logik och ordning och samtidigt gillar den utmaningen som ligger i kaoset.

un coup de fouet

nar jag kommer hem kommer jag att vara fet, plufsig och beroende av koffein, nikotin och rodvin. om ni trodde att jag var dekadent hemma i sverige sa skulle ni se mig nu. ojojoj.

vouloir, c'est pouvoir!

hm. jag sitter i soffan i lagenheten dar jag lever nat sorts parliv och jag forstar faktiskt det mesta av vad alla grodatarna sager. for bara tva veckor sen forstod jag ingenting. framsteg!

Il n'y a pas de rose sans épines.

ja det ar bra att man ar i Lyon for att lara sig franska for i paris ar de alldeles for bra pa engelska for att man ska behova lara sig nagot. ganska otrevliga ar de ocksa... australiensare ar desto trevligare och jag kan varmt rekommendera goteborgare att ga och kolla pa parkway drive nar de spelar pa sticky for det var riktigt bra. det ar sa roligt nar man verkligen ser att banden har roligt pa scenen, det ar det allra basta. comeback kid var ocksa jattebra och jag har storshoppat 2 skivor med varje band och en hood-troja. jag har kopt 8 skivor sen jag kom till frankrike, det ar lika manga som jag koper pa ett ar i vanliga fall och jag gillart! ska fortsatta med den vanan nar jag kommer hem. annars var paris fint, vet inte riktigt vad vi gjorde, vi var sa glada att bara komma ivag sa vi har mest hangt pa fik. vi var pa centre pompidou ocksa, det ar ju fint. punkkonserten var full... ja? jag vet inte. oh nu sitter det en australiensare har borta och pratar pa skype, det finns ingen sexigare dialekt an sa! hehe. idag skulle jag akt till nice och hangt med amerikaner men fransmannen strejkar som vanligt sa det gar inga tag. studenterna strejkar ocksa och blockerar skolan men vi ska ju saklart vara speciella och flytta vara lektioner till ett annat hus.... enough is enough, ta hand om er!

Aide-toi, le ciel t'aidera

jag ar dalig pa att uppdatera, forlat. nu ar jag pa ett vandrarhem i paris och vi ska aka och ata falafel och titta pa konst. ikvall ska nog pa punkkonsert som vi fick tips om igar for alla ar valdigt oppna har nere pa kontinenten. imorgon blir det parkway drive, comeback kid och the warriors! ooh livet leker! puss!

L'habit fait le moine

gah! jag vill lägga in bilder men jag är gravt mac-handikappad. jag får vänta tills katrin kan bistå mig.

bonjour! ca va? jag mår dåligt. jag har varit sjuk i några dagar nu med la grippe. usch och fy för att vara sjuk i en enrummare med enbart en étagevåning att komma undan på. det är bättre nu. inte tillräckligt bra för att vilja gå på teater ikväll (försöker undvika att tänka på vilka franskakunskaper jag missar och vilka vänskapsband jag missar att knyta hårdare) men jag är bannemej frisk nog för att gå bort till Le Sonic och kolla på Scream Club. ikväll jävlar! jag har sett fram emot det här så länge så det ska mycket till för att jag inte ska gå.

vistelsens vanligaste iakttagelse tillika fördomsbekräftelse: varenda fransos/fransyska går runt med en baguette under armen. jag med naturligtvis. det är i princip det enda brödet som bjuds här nere. och bröd med choklad på. uäkk. vi såg en man på tv som hette pierre som jobbade som baguettebagare som hade en stor mörk buskig mustasch och en basker. allt ni hör om frankrike är sant. man kan känna sig trygg i sina fördomar!

Un clou chasse l'autre.

livet går vidare nere på kontinenten. franskan utvecklas fort fort och nu känns det svårt att prata engelska för franskan ligger mycket närmare till hands. det är underligt hur allt fungerar. vi bor fem stycken i en pytteliten lägenhet så den här morgonen var skön när vi var reducerade till tre. man fick plötsligt plats. men det funkar jättebra, vi har varsin matdag och så så man slipper tänka på mat vareviga dag och kan tillåta sig själv att njuta ibland. lärarna är helt fantastiska, ibland är det lite som att gå på gymnasiet. en liten klass och flera ämnen på en och samma gång. jag gillart. att skicka iväg ansökan till praktikplats igår gav mig däremot ont i magen. jag vill inte. ikväll ska vi gå på inflyttningsfest eller hänga grytkroken som det heter här nere i det underliga landet. tänk om man var lika öppen och social hemma som man är här nere, vad mycket man skulle få vara med om då och vad mycket nya vänner man kunde få. fast fransmännen är ju bra mycket mer sociala än svenskar. här får man börja prata med någon utan att vara ett freak. det är fint.

jag försökte titta på min skådespelarinsats men jag är inte så bra på sånt. jag gör gärna saker men jag har inget behov av att vara medveten om det sen. jag kanske mognar snart. nu ska jag göra lunch innan vi ska åka till förorten och översätta till franska.

J'ai le cul bordé des nouilles.

Jag är i Frankrike nu. I Lyon. Tangentbordet är konstigt men jag har bannemej luskat ut kortkommandon för att det ska vara lika fint som innan. Får se hur länge jag orkar hålla på med det här dock... De verkar använda semikolon oftare än punkt i det här landet? Mycket underligt.

Hur som helst, som det tydligen ska vara när man läser ett språk så har jag tappat dem jag redan kan. Jag har till och med börjat säga fel prepositioner när jag pratar svenska så man kan ju undra vart det här ska sluta, men det ska tydligen vara så att allt slutar väl och att alla språk vinner i längden. On verra.

Allt är bra i alla fall, vi bor smått men det funkar, lärarna är jättebra och staden fin. Det enda problemet är att det här U-landet är gjort av kött och ost, så idag fick jag släppa på matvanorna och äta det senare. Lagom kul. Oh well. Igår hittade jag och Lena efter några om och men en klubb där det bjöds på country och post-hardcore. Vi hade gett upp hoppet när vi tillslut förstod att det nog var den obskyra båten vid kajen som vi letade efter och när vi öppnade dörren var det som att vara med i en Lynch-film. Mycket större än vi kunnat ana och helt i rött med sammetsdraperier. Je l'aimais! Scream Club där om några veckor blir underbart! Berserk for tea time (post-hc-bandet, från Schweiz) var bra också, även om engelska med fransk brytning inte låter så häftigt kanske, speciellt inte på skiva men ändå.

Nu orkar jag inte med det här tangentbordet mer, vi ska gå och handla mat. Till er som skickat sms jag inte svarat på vill jag säga att min snålhet är i vägen, jag kan inte svara på allt... Men dem värmer! Puss!

Den som kan slicka kan bita.

Dialog 1:

snubbe: fan va bra det var, jag vill ha en sån där pin!
SB: tack! jag går ner och hämtar en!
snubbe: jag samlar nämligen på pins med tjejer, fast jag har bara en, det finns ju inte så många tjejband.
jag: (...)

Dialog 2:

snubbe: jävligt bra lirat asså!
jag: tack!
snubbe: det är så grymt att ni är tjejer också!
jag: (...)
snubbe: ni borde åka ner i europa, de hade älskat ett svenskt tjejband!
jag: (...)
snubbe: ja, speciellt när ni är så välspelade som ni är också!
jag: (...)
snubbe: jävligt grymt asså, jag vill köpa en skiva!

kommentar överflödig. jag citerar Hooker with a penis med TOOL:

so shut up and
buy my new record
send more money
fuck you buddy

Hörda melodier är ljuva, men de ohörda är ljuvare.

igår hade jag kramp i vänsterhanden hela spelningen. det är svårt att spela gitarr då och det förtog väldigt mycket av peppen men folk var glada ändå och märkte inget så jag ser det som en arbetsseger. imorgon ska jag värma upp ordentligt innan giget så att jag kan koncentrera mig på att ha roligt på scenen istället som det ska vara. jag längtar tills DESP tar steget ut på scen och hoppas att det blir mindre komplicerat, då har man ju bara en mick att hålla reda på (och en massa ord förstås). i söndags skrev vi ännu en hit och inte ens vi förstår hur det kunde bli såhär bra?

Ambition är den misslyckades sista tillflykt.

franska oregelbundna verb snurrar runt i mitt huvud men jag känner att läget är under kontroll och jag unnar mig fritid utan att stressa upp mig. Parkway Drive gör fyra spelningar i Sverige i November, men bara en i Frankrike vilket gör att datumen för den obligatoriska Parisresan är spikade. Killing With A Smile är den skivan jag lyssnat i särklass mest på det senaste halvåret och peppen på det nya albumet är total! idag har jag och R tagit fasta på att man faktiskt får skämta om allt och min mage känns fortfarande instabil efter att ha dippat chips i spraygrädde. får se om det blir något till slut, drama är ju ett av de få ämnen jag inte fick MVG i, men R verkade nöjd och kul var det! jag gillar verkligen hur mitt liv har gått från dagdrömmar och grandiosa planer till lite snack och mycket hockey!

Ack, och ändå.

aj aj aj aj aj. hur mycket skit kan man ta på en och samma kväll? jag kan ta er en och en utan att det rör mig i ryggen, men jag pallar inte er alla på en och samma gång. jag håller mig över ytan eftersom jag åker långt bort om sju dagar. sju dagar till ett annat liv, om än tillfälligt.

På avstånd är allt vackert.

det är ju lite ironiskt sådär att när en vän från USA kommer till Göteborg, då är jag i Frankrike. just på mitt höstlov också då jag hade hoppats att de skulle befinna sig mer i närheten av mig så jag kunde ta en minisemester. men sista kortet är inte lagt än, det här öppnar för en del spännande möjligheter!

Alla revolutioner föds i det ögonblick då en offentlig orättvisa blir till en insikt i någon mänsklig själ.

Ett år räcker!

Mot högerpolitiken - för rättvisa och solidaritet!
För gemensam välfärd!

Göteborg 18 sept: Gustav Adolfs Torg kl 18:00
Stockholm 18 sept: Sergels torg kl 18:00
Piteå 18 sept: Byxtorget kl 17:00
Västervik 18 sept: Hamnplan kl 18:30
Luleå 18 sept: Gula Paviljonen kl 17:30
Umeå 18 sept: Rådhustorget kl 18:00

bild via alliansfritt sverige.

Man vill alltid ha det man inte kan få.

men även det omvända gäller för mig: jag vill inte ha det jag kan få. jag kanske tar det ändå, men det intresserar mig egentligen inte.

Ångest ger stark livskänsla.

varför gör jag så dumma saker jämt? varför begär jag saker av andra som jag inte kan leva upp till själv? jag tror att jag håller på att bränna alla broar här, undrar om de lagar sig själva medan jag är nån annanstans?

Att skriva artiklar om musik är som att dansa om arkitektur.

men jag måste få tipsa om ett av mina nya favoritband: 6bpm

så fantastiskt talangfullt, speciellt, vackert, peppande och grymt!
jag är kär!

Grammatik är språkets logik.

alltså jag försöker verkligen att inte vara en språkpolis, men 'Är det jag du söker?' smärtar verkligen i min grammatikstuderande hjärna. nej nej nej inte två subjekt då sluta snälla hör ni inte hur det låter?

Ett glatt minne blir aldrig utslitet.

jag kände mig väldigt malplacerad på Valands nattklubb igår och musiken blev ju inte direkt bättre av att DJ:n var så kass och körde favorit-i-repris hela tiden, men det var riktigt roligt att de spelade Jump Around med House of Pain. jag hade glömt bort en av de roligaste stunderna på Pukkelpop och det är ju lite cred att ha sett den låten live. inte med House of Pain men väl med La Coka Nostra, Everlast var ju ändå med. ja det var en riktigt fin konsert, även om den fete killen inte kunde rappa och jag är evigt tacksam att J drog med mig!

Det är alldeles riktigt att alkohol aldrig botat någon från förkylning, men det har ingen läkare heller.

så har man än en gång betalat en massa pengar för att få samma diagnos man redan ställt på sig själv. jag skulle kanske blivit läkare, jag verkar ha sinne för det där med kroppen. tänk om jag hade kunnat skriva ut mina egna recept! men nu kan i alla fall min omgivning vara lugn, det var mest för mina kära vänners skull jag gick till farbror doktorn, och för att bli av med hostan snabbare såklart. även gitarren är hos doktorn för en rejäl genomgång. byter upp mig till tjockare strängar också som jag tänkt göra så länge så jag borde nog sätta mig med ackeguran och värma upp fingrarna lite så de inte får en chock imorgon när vi repar. och för att sluta cirkeln så blir det ännu en doktor i afton: Dr Alban! okej, han är tandläkare men ändå. min nya tyska vän har dessutom födelsedagsfest här på gatan, så jag ska tänka ut nån bra present av mer eller mindre symboliskt slag. kommer nog bli en underbar kväll, om jag håller morfinet i färskt minne...

Allting går med vilja, våld och vaselin.

-would you like a soft drink?
-honey we don't like nothing soft...

hoho, vilken film!

Journalistik är historia på rymmen.

min vän i korridoren är tidningsbud vilket ger mig det privilegiet att få läsa GP gratis varje morgon. idag låg det dock två tidningar på köksbordet, vid första anblick identiska, men vid en närmare titt så skiljer sig vissa formuleringar åt. jag är oerhört fascinerad och försöker hitta anledningen till att pressarna stoppats: 'GP granskar kabel-tv-paketen' har blivit 'Så väljer du rätt kabel-tv-paket'. den senare rubriken passar måhända bättre än den förra, men är det värt att lägga om pressarna för? Imamerna och Asfaltsindianerna har fått byta plats på förstasidan, men det är knappast heller någon förändring att snacka om.

nej, även om texten om helikopterolyckan har ändrats något tror jag ändå att förklaringen till nytryckningen ligger i att det i den senare upplagan finns bilder på de fyra omkomna publicerade. det är nyhetsstoff nog. jag nöjer mig med den förklaringen och börjar nu istället jobba på att skaffa mig ett liv.

Bara med konst kan man uttrycka det man inte begriper.

det kan vara roligt att bli intervjuad, speciellt när det är för att marknadsföra ett sådant superbt initiativ som 50/50. det kan också vara ångestladdat att bli intervjuad, speciellt när det gäller att ta kort. skönt att L var huvudpersonen och skönt att hon är så grym. tur att jag bad journalisten glömma att jag ens nämnt Sahara Hotnights, ett namn som journalister annars är väldigt bra på att snappa upp och göra en stor grej av. jag gillar Sahara Hotnights, det är inte det, jag tycker bara inte om att allt fokus i slutändan alltid hamnar på dem för att de har gjort sig ett namn och råkar ha samma kön som alla andra brudar som spelar musik. men nu har jag i alla fall (äntligen!) blivit grymt peppad inför lördag, det ska bli riktigt kul att se alla de andra banden och få peppa med brudar! kom!

efter pratstunden slöt jag upp med mina föräldrar på Hasselblad Center för en utställning med Gregory Crewdson. hans foton tilltalar verkligen filmnörden i mig och det är en riktigt bra utställning, speciellt som de byggt om lite för att få plats med fler foton än vanligt. den här typen av samtida konst som är obehaglig och oroväckande samtidigt som den är andlöst vacker är så inspirerande och det är inte så mycket att bilderna talar till en som att dem tar på en. Crewdson väljer dessutom kända skådespelare till sina bilder, skådespelare som man redan förknippar med liknande miljöer, ur Happiness eller Magnolia och i vissa bilder hittar man till och med referenser till respektive filmer som ytterligare förstärker det hela. se till att se dokumentären i foajen också!

sen bjöds jag på dyr restaurang och även om maten är god så får man ju aldrig vad man betalat för. jag vill inte betala (eller låta någon annan betala) 150 kronor för mat jag känner att jag kan göra minst lika bra själv. jag vill ramla av stolen för att det är så gott! och när ska mina föräldrar inse att varenda gång vi äter ute så tycker dem att min mat är godast, lägga ihop ett och ett och börja beställa vegetarisk mat? suck. nu har jag i alla fall lyckats med konsten att inte laga mat hemma på evigheter. jag kanske kokade spaghetti i fredags, jag minns inte riktigt, men det är ändå 5 dagar sen eller nåt. vad är det för veckodag idag?

De synder man ångrar mest är de man inte begått.

den här helgen har känts som en evighet och fredagens eskapader känns ljusår bort, fast om man bara sover fyra-fem timmar per natt så blir det ju väldigt mycket vaken tid. mina vänner är nu herr och fru och jag ser det som första steget ut i det riktiga vuxenlivet för min bekantskapskrets. nu börjar det. men det var också första gången som jag kände att bröllop faktiskt kan vara någonting positivt och helt enkelt bara handla om ren och äkta kärlek mellan två personer och det som dem har hittat hos varandra är verkligen bara vackert. det inger hopp, som J sa.

själv bör jag nog jobba på min moral innan jag kan avge löften i den storleksordningen. jag vet inte om det är för att jag är så extremt moralisk i de flesta situationer i mitt liv som jag måste väga upp det vid andra tillfällen, vet inte om jag vill veta heller. jag brukar vänta på att någon form av ångerkänsla ska infinna sig men det gör det aldrig. inte mer än så här i alla fall. men dagens ordspråk är ju å andra sidan verkligen sant.

Försök dra en gräns och någon kommer korsa den.

just i detta nu gifter sig mina vänner bara några hundra meter bort. hade jag haft en kikare hade jag kanske gått bort och smygkollat, hehe. århundradets fest ikväll och jag är bakis, men det var det värt tänker jag. tänker också att luddiga gränser är temat för 2007. men så länge det i alla fall finns en gräns..?

En människa helt utan fåfänga vore förskräcklig.

min hårfärg har gått över tiden och badrummet är ockuperat. ska bristande kommunikation leda till mitt håravfall?

När en nations unga män är konservativa ringer redan dess begravningsklockor.

vi har haft en tämligen osynlig statsminister det senaste men jag måste säga att han har skött den här konflikten kring muhammed-teckningen snyggt. ordföranden för MUF har jag däremot inte mycket till övers för, helt fantastiskt korkade uttalanden gör han. cred för att han verkar vara vegetarian då men fy vad tråkig mat han äter.

och på tal om osynliga politiker, var håller ni hus vänsterpartiet? till våren kommer jag och styr upp läget!

En dagbok är ett märkligt ting - det man tiger om är viktigare än det man skriver ner.

hur kan man sakna nåt som aldrig var? eller det kanske inte är saknad men vad är det då?

hatar att du lekte med mig, använde mig för dina egna syften. hatar att jag lät dig leka med mig och hatar att du gjorde det igen. hatar att jag aldrig blev arg utan bara tänkte att det gör ingenting för jag var så rädd för att vara sårbar och hatar att du lekte med mig igen.

men den där känslan som finns när vi träffas som ligger emellan oss, ligger den egentligen hos mig? är den en helt annan känsla hos dig eller har min kropp rätt som den har haft så många gånger förut och hur länge dröjer det då innan allt blir rätt? hur länge ska vi leva i omedveten väntan?

De som inte intresserar sig för politiken låter sig styras av dårar.

Test 1
Overall, the PoliticsForum quiz considers you a socially-orientated, materialist, internationalist, controlled-market kind of person, who also seems quite Marxist.

Test 2
Matches

The following items best match your score:

1. System: Socialism
2. Variation: Extreme Socialism
3. Ideologies: Libertarian Socialism
4. US Parties: No match.
5. Presidents: Jimmy Carter (68.13%)
6. 2004 Election Candidates: Ralph Nader (76.20%), John Kerry (58.31%), George W. Bush (24.74%)

Statistics

Of the 359651 people who took the test:

1. 0% had the same score as you.
2. 1.6% were above you on the chart.
3. 92.4% were below you on the chart.
4. 99.6% were to your right on the chart.
5. 0% were to your left on the chart.

---

det var inte så uttömmande frågor på test 2 som på test 1 men det är ju ändå fascinerande att ingen är mer vänster än jag... man blir ju lätt radikal när man gör amerikanska quiz, men att jag skulle vara anarkist stämmer ju faktiskt inte alls. eller?

Blod är tjockare än vatten.

jag äger inte många par vita trosor, kanske två-tre stycken. jag är väldigt svart av mig rent allmänt. hur är det då möjligt att jag alltid får surprise-mens just de dagarna jag har vita trosor på mig? jag skojar inte, det här börjar nästan bli parodiartat och jag vet att jag nämnde det högt nån gång i somras, alltså finns det vittnen. jag tror faktiskt inte ens att jag har haft vita trosor på mig en enda gång det senaste halvåret utan att det råkar vara just den dagen i månaden. idag var första gången jag kom ihåg det när jag klädde på mig så jag visste att jag tiggde om det men vafan. tur att jag hade köpt mina ekologiska tamponger.

obs! personen på bilden har ingenting med texten att göra.

Att ha sex på hjärnan är ett mycket otillfredsställande ställe att ha det.

sen är det bra med alkohol, för det är då man vågar börja prata med sitt gamla kanadensiska at the drive-in-knull på msn igen. på franska! och jag kan ju för fan, jag ska nog kunna bemästra detta främmande språk när terminen är slut. tillräckligt mycket för att kunna lägga min tid på något annat i alla fall...

Du missar 100% av skotten du inte skjuter.

hehe. nu när jag kom ut till biskopsgården igen så väcktes minnen från möhippan till liv. som att jag åkte longboard hela vägen ner till hemköp. hela vägen! jag minns också att jag ramlade och gjorde en vurpa värdig en stuntman utan att skrapa mig det minsta. jag ska nog vara precis så lagom berusad när jag ska ta tag i mitt skateande framöver!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

det är ost i grönsaks- och örtbiffarna. OST!?!? jag känner mig förd bakom ljuset och besudlad. lite sådär äcklig inombords. jag borde verkligen inte vara mat-naiv längre, men det här hade jag aldrig trott. ju mer jag tänker på det desto mer irriterad blir jag över att ost anses vara vegetariskt och att jag blundat så länge och över att jag fortfarande trots all min hets inte är vegan fullt ut. jag behöver känna pepp, jag har ingen att hetsa med ju.

Av jord är du kommen.

jag har köpt ekologiska tamponger, är för gammal för att läsa grundkurser på universitetet och katten är begravd under vildäppelträdet. vem sa att japaner inte har sushirestauranger?

Delad säng är dubbel glädje.

att en högerpolitiker tycker att man är förkastlig om man har knullkompisar är väl inget nytt, men det intressanta i diskussionen är, som en del påpekat, att när man kopplar ihop sex och kärlek på det sättet Ekholm gör så innebär det inte bara att man säger att man inte bör ha sex utanför en kärleksrelation, man säger även att en kärleksrelation inte är på riktigt om den inte innefattar sex, något som är precis lika fel. kärlek och sex är inte samma sak. punkt. och mina nya motton på det:

den romantiska kärleken hämmar den revolutionära andan monogami dödar individuell frihet och gemensamt ansvar stolta slampor min bästa förebild var misstänksam mot människor som påstår att kärlek är viktigare än fördelningspolitik revolution mot flickvänsidealet kärnfamiljen som projekt hämmar kvinnors frihet fredrik och filippas familjelycka får mig att vilja kräkas

Allting har en ände, korven den har två.

jag har varit en dålig hobby-vegan under sommaren. jag skäms. men nu när vardagen är tillbaka så blir det andra bullar och för att fira det så har jag köpt picknickers vegankorv. det ser ut som en ölkorv, hoppas det smakar det med för jag har velat äta ölkorv sen bohusrocken -99. det är inte så mycket dyrare på hälsokosten i vasastan ändå som jag hade trott. okej, många bäckar små, men en krona mer för sour supreme kan man ju leva med om man ändå har vägarna förbi.

och nu ett allmänt utrop: min vän söker inneboende så om någon känner någon som är bostadslös, let me know. pronto!

Arbete är tillflykten för den som inte har någonting att sysselsätta sig med.

alla assistenter vill ha mer pengar och jag förstår inte det här med att jobba ihjäl sig. även om man trivs på jobbet så är det ju oftast trevligare att vara ledig. att ha satt det i system att jobba över 150% i några månader för att sedan åka ut och resa verkar ju inte alls vara nåt kul liv. man har det väl hellre ordnat för sig så att man har det gött jämt här hemma? men det är tur för mig att de finns nu när jag börjar plugga två veckor tidigare än planerat och livet i övrigt går i 180, med idel roliga saker!

Den som inte längtar efter att bli lyckligare är lycklig.

jag kan dö nu för mina tre mål med livet kan sägas vara uppfyllda och med vilken avslutning sen! jag vågade inte ha några förväntningar men silverchair var helt underbara och jag har aldrig i hela mitt liv varit så hög på endorfiner som under och efter den spelningen. jag såg 27 band på tre dagar och mycket var fantastiskt men den känslan slog allt och resten orkar jag inte spalta.

belgien är typ gjort av socker och vitt bröd. på belgiska festivaler är medelåldern nitton och alla knarkar. tur för mig att jag är extremt bekväm med att inte ta droger och tur för mig att det var kärleksdroger som gällde så jag fick kramar och massage hela tiden, det var längesen jag fick så här mycket närhet! bra att F:s sociala experiment slutade väl och jag och J kom mer än väl överens och välförtjänt för mig som var på roskilde att regnet höll sig borta. F är kvar själv i belgien men han vet inte var och han har supit bort koden till bankomatkortet och kan inte ta sig nånstans. hade det varit vem som helst utom F så hade jag varit orolig men även om han säger att det har varit den konstigaste dagen i hela hans liv så ordnar det sig nog den här gången med. själv har jag klarat mig bra, förutom en lindrig ögoninflammation, tackar som frågar. nu ska jag bara njuta av att lukta gott!

Bättre ett dåligt minne än dåliga minnen.

om några timmar åker jag till belgien. hade inte frank spontant lite halvt på skämt påmint mig om passet så hade jag glömt det. hur ska det här gå?

Den som gör gott gör det mot sig själv.

idag handlade jag på konsum på avenyn, göteborgs paradgata tillika brat-ghetto. min enda upplevelse med folk som faktiskt bor vid avenyn och inte bara lever där var då jag fick skjuts hem i en flashig BMW efter halkkörningen. jag trodde jag skulle dö. har man en BMW så står man minsann inte i bilkö utan har full rätt att kryssa mellan filer hur som helst och tydligen så innebär en dyr bil även automatiskt att man kör som en gud och därför får hålla 50km/h inne i parkeringshuset på brat-gatan. i alla fall. på varje konsum har de insamlingsbössor för 'kooperation utan gränser' vid kassorna där det vanligtvis brukar ligga några kronor, femtioöringar och kanske något gem. i en av bössorna på konsum avenyn låg det en femhundring. what's the fuck up with that yo? det är fint med givmildhet men det här sätter ju proportionerna ur spel. var femhundringen för givaren vad en tjuga är för vanligt folk? är det någon som helt enkelt har satt i system att lägga sina pengar i bössan på avenyn istället för att ha autogiro till röda korset som Svensson? har konsum själva lagt dit den för att sporra folk att ge pengar? är det nån som har en tillfredsställande analys?

I den ena handen håller han en sten medan han visar brödet i den andra.

att ha haft ångest inför ett möte i fyra år och så plötsligt händer det. helt odramatiskt. bara djupt i ögonen är det något annat än det vanliga ytliga mötet med en gammal vän. jag ville vara arg men jag orkade inte. jag tyckte ju om dig för fan. jag hade några av mina roligaste stunder i livet med er och så är ni kapabla till någonting sånt och jag kan inte förlåta det. jag vill att du ska förklara bort det men jag vill inte lyssna för du kunde inte förklara bort det då för fyra år sen. ändå gjorde jag som jag gjorde sen och ett halvår tog det att orka ta avstånd för jag vill ju tro gott om alla. jag svek någon annan för dig och sen svek ni mig och tog lite av min naivitet med er. nu är den för länge sedan borta.

Människan är ett barn av sin miljö.

via Petter Partikulärt läser jag om Asfaltdjungelns indianer och bara myser vid tanken på pysande stadsjeepsdäck. man borde ju bli militant miljöaktivist men just nu sitter jag och skäms för att vi ändå ska åka flyg ner till Belgien då bilen inte ville bli utlånad. all min vardagliga miljömedvetenhet kan inte väga upp den flygresan så nu är jag bara en vanlig svenssonmiljöbov igen. förlåt. men det är helt sjukt vad mycket bra band jag ska se!

Arbetaren är sin lön värd.

det blir till att slava och jaja, jag är negativ, men det är okej för jag är sjuk. jag undrar bara vad som hände med den lagstadgade rasten man ska ha efter fyra timmar? jag sätter en slant på att tilltugget man får när det finns tid är ostmackor. hela världen är gjord av lik. strunta i det säger ni? nä för då får jag böta 1500 spänn. mail är nog i stil med muntligt avtal. men what the heck, jag slipper ju lägga 1200 spänn på nåt som inte är värt det bara-för-att och jag hade haft ångest och ojat mig hur det än hade slutat så jag tror det blir finemang det här. man får ju ställa upp när kulturkapitalisterna kommer till stan!

idag läste mor ur dagböcker från när jag var liten och berättade om hur jag som knapp tvååring knäckte vår då sjuåriga granne som precis lärt sig bokstavera sitt namn. han la fram bokstavsklossar, en i taget, D-A-N-I-E-L. sen kom jag fram och pekade och bokstaverade högt som jag gjorde med alla andra bokstäver. synd att jag schabblat bort den talangen under livets gång. med bokstäver alltså, inte att knäcka folk.

Det är lättare att bekämpa principer än att leva efter dem.

jag har frångått mina principer och fallit för ockerpriser. lagligt satt ockerpris i och för sig men ändå, det kanske är värre. jag skyller det på att jag vaknade med en redig förkylning imorse (som straff för att jag slarvat med tre av mina piller?) fast egentligen så tänkte jag ju redan förra veckan slava för kapitalisterna för 75 kronor timmen. kanske ska jag fortfarande göra det. kanske blir det vare sig hål i plånboken eller i principfastheten, den som lever får se.

igår var det spelning ute i Tagene. fina tillställningar det där må jag säga och igår var det tre riktigt, riktigt bra spelningar. inte ofta man får det för 20 spänn! tack till de killarna som fixar så man får göra sånt man bara ser på amerikansk undergroundfilm annars. i övrigt var kvällen lätt bisarr då jag bara umgicks med gamla(?) älskare (jag väljer magnus term här, är ju annars lite grövre i mun) och även om jag gör det jämt så var det lite väl igår kanske. har jag inga vänner jag inte delat kroppsvätskor med? jag skulle verkligen vilja hitta passagen i Cancerkliniken där Ogloeden har en utläggning om att man inte känner en människa förrän man har idkat älskog med den, men boken är för tjock och jag lyckas aldrig fast jag försökt flera gånger.

tanken på att cykla till jobbet sen är opepp, men tanken på att mecka med kollektivtrafiken imorgon bitti när jag ska åka tre hållplatser för att mixa hiphop är det än mer. det är synd på förkylningen för det blir knappast nåt rappat men det viktigaste just nu är bara att den går över tills jag drar till Belgien. P minus 7 days!

Alltid på rätt plats men vid fel tidpunkt.

och i den lilla staden där faror lurar bakom varje hörn händer allting samtidigt och väldigt gärna när jag jobbar eller är bortrest men när jag är ledig och hemma, då händer det sällan något extraordinärt. varför är det så?

Minnet är en stor förrädare.

alla skrymslen och vrår i den här stan har en anekdot. varje spårvagnslinje leder till ett minne. varje kollektiv resa bär med sig sin speciella ångest eller förhoppning inför ett möjligt möte. mitt förflutna lurar runt varje hörn och överallt påminns jag om min oförmåga att släppa händelser och personer som jag aldrig skulle erkänna sitter kvar. how can this mean anything to me when I really don't feel anything at all? har jag bott för länge i den här stan eller är det det här som kallas livet?

Bakom sorgen finns ingenting annat än sorg.

du var bara nummer 6 på snitt-listan, men tvåa på cred-listan och jag tvivlar inte en sekund på att du skulle kunna stiga till nummer ett när jag bara får möjlighet att se fler av dina mästerverk. det är få offentliga personers död som berört mig på djupet men du är en av dem Ingmar. det du gjorde för svensk film är unikt, helt enkelt unikt. vila i frid.

Var finns de yllevantar som skyddar oss mot själens frossa?

helgen har gått i excessernas tecken och ångesten över mina ekonomiska utsvävningar börjar krypa över mig. jag brukar unna mig att vara Slösa vid varje löning, men den här gången kan jag ha unnat mig alldeles för mycket, speciellt på en så onödig och flyktig utgift som mat. oh well. fredagen var ändå väldigt fin, fika i goda vänners lag, riktigt grym spelning med These Arms Are Snakes på Pustervik, även Repoman var bra och sen fick jag äntligen dansa som jag har velat göra hela sommaren men aldrig fått tillfälle till. på vägen hem koncentrerade jag mig så mycket på min och Davids köttdiskussion att jag förträngde min fylla med resultatet att den kom i backlash när vi skildes åt. jag kände mig väldigt dum och försvarslös och det var tur att jag inte mötte någon under den väldigt vingliga färden hem. igår skulle helgen fortsätta men man är ju så gammal och inte alls bra på att festa flera dar i rad längre, speciellt inte som jag åt ihjäl mig på Kellys tofuhamburgare så jag fick inte plats med nån öl. hade det inte varit för att jag ska försöka hålla i plånboken framöver hade jag skyndat mig tillbaka för att äta veganlasagnen. men snart så. I can't hardly wait! under Simpsonsfilmen var jag i alla fall pepp, så jävla kul! och folk: sitt kvar hela eftertexterna (och vill du inte göra det så gå, men ställ dig för fan inte upp för att gå och fastna där, för då skymmer du duken. hajar du kompis?)

och så en liten iakttagelse: på www.livet.se finns det en funktion som dels förklarar ordspråk med synonymordlista, dels översätter dem till sms-svenska och rövarspråket samt skriver det baklänges. varför?

Säg till regissören att ge dödsscenen lite mera liv.

såhär ser min regissörsstatistik ut på filmtipset.se om man sorterar efter antal sedda filmer. föga överraskande kanske:

Namn / Snitt / Antal
1 Stanley Kubrick / 4.33 / 12
2 Steven Spielberg / 3.08 / 12
3 Martin Scorsese / 3.56 / 9
4 Tim Burton / 3.11 / 9
5 Ingmar Bergman / 4.25 / 8
6 Alfred Hitchcock / 3.86 / 7
7 Joel Coen / 3.57 / 7
8 Milos Forman / 3.29 / 7
9 Oliver Stone / 3.14 / 7
10 Quentin Tarantino / 4.17 / 6

såhär blir min regissörsstatistik om man sorterar efter snittbetyg, (tredelad förstaplats, men mer cred till fjärde och sjätteplatsen ändå):

Namn / Snitt / Antal
1Luis Buñuel / 4.40 / 5
2Hayao Miyazaki / 4.40 / 5
3Francis Ford Coppola / 4.40 / 5
4Stanley Kubrick / 4.33 / 12
5Jan Troell / 4.33 / 3
6Ingmar Bergman / 4.25 / 8
7Andrej Tarkovskij / 4.25 / 4
8 Quentin Tarantino / 4.17 / 6
9Wong Kar-wai / 4.00 / 4
10Tage Danielsson / 4.00 / 4

sånt här kan jag roa mig med i evigheter! (ska bara få blogger att gilla tabeller först...) ska börja jobba lite på könsfördelningen också.

Beundran börjar där begripandet slutar.

i förrgår blev jag igenkänd på krogen för att jag spelar i band. egotrippen! när dokusåpan får sin välförtjänta revival ska jag inte vara sen med att söka bekräftelse.

Vega.

Men i dag gick hon utan all brådska och hon ville göra allt, allt! Med ens kom hon på många bestyr, städa, gå i affärer, sy något, gå på biblioteket, idel trevliga saker, som på intet vis hade varit förbjudna eller avskräckt henne, men som hon av någon orsak hittills hade undvikit. Nu ville hon göra allt detta och till och med genast! - men nu skyndade hon sig inte alls för att åka för att hinna uträtta allting så fort som möjligt, utan gick långsamt och förnam ett välbehag i varje steg av sina lätta skor mot den torra asfalten. Hon gick förbi affärerna, som ännu inte var stängda men gick inte in i en enda av dem för att köpa det som hon måste ha - mat eller nödvändighetsartiklar. Hon gick förbi affischer men stannade inte och läste igenom en enda av dem, fastän hon nu faktiskt ville läsa dem.
Hon bara gick så här, gick länge, och häri låg just det behagliga.
Och ibland log hon.

Allt är väl på rätt årstid.

grannen lyssnar på britney så att det hörs i sju socknars omnejd, jag blandar skönlitteratur med idiom och svenska dagbladets söndagskryss i skuggan på altanen medan minnesfragment från de senaste deprimerade dagarna blixtrar till på näthinnan och jag vrider mig i ömsom obehag, ömsom behag, finurligt leende eller ångestfullt grimaserande. hur gör man för att återfå kontrollen?

Vi blomstra flyktigt och vi vissna länge.

Jag har drömt så mycket sjukt det senaste. I natt drömde jag att jag var på Roskilde och att det kom en tsunami. I efterdyningarna blev det kaos à la Flugornas herre och vi blev beskjutna med hemmagjorda spjut med fjädrar på och jag fick gömma mig i likförrådet och spela död. Sen länsade vi klädaffärer.

Imorgon behöver jag inte längre säga fel på min ålder för då blir jag så gammal som jag jämt råkar säga att jag är. Mina föräldrar har lämnat presenter åt mig här och jag tänker att jag inte ska öppna dem förrän imorgon men då måste jag ju å andra sidan släpa med mig dem till jobbet. Eftersom jag ser att det är två böcker och jag även ser att den ena är boken med franska idiom så tänker jag att jag nog ska öppna dem nu i alla fall, kvällen på jobbet kommer av en speciell anledning att bli rätt så ångestfylld så jag kan behöva ha mitt roliga nu. Jag hade velat ha någon form av uppstyrt födelsedagsfirande men jag tror att jag får nöja mig med andras gästfrihet och stora mängder alkohol från Danmark, vilket i och för sig inte är fy skam. Jag är fortfarande ovan att vara hemma på min stora dag.

Alla vägar löper åt två håll

såhär: på festival måste man kämpa för att få mat, gå på toa, hygien och hålla sig torr, men det roliga sköter sig självt. hemma är det lätt att göra mat, gå på toa, sköta hygienen och hålla sig torr, men man måste kämpa för att styra upp det roliga.

Framförhållning är A och O

inför varje Roskilde så brukar jag gå igenom banden och försöka lyssna mig in på allt som verkar intressant för att jag inte ska missa något. till årets Pukkelpop ska jag inte göra detta, det är nämligen redan så många band jag vill se att det är en omöjlighet att klämma in alla på tre dagar. här kommer en alfabetisk lista (band med fetstil is to die for):

Basement Jaxx
Bonde Do Role
Cansei De Ser Sexy
Cocorosie
Devendra Banhart
Dinosaur Jr.
Dizzee Rascal
Eagles of Death Metal
Funeral For A Friend
From Autumn To Ashes
Gogol Bordello
Iggy & the Stooges
Ignite
Juliette & the Licks
LCD Soundsystem
MSTRKRFT
M.I.A.
Nine Inch Nails
Silverchair
Smashing Pumpkins
Sonic Youth
Soulfly
Sparta
TOOL
Turbonegro
Patrick Wolf
Woven Hand

5 av de 7 fetstilta banden spelar på samma dag, jag är så jävla ägd. oh well. och medan jag gjorde den här listan så klickade jag på några band och insåg att jag nog visst måste gå igenom lite. damn! jag är alldeles för bandkåt.

I survived Roskilde 2007

jag drunkade inte. jag har till och med haft det jättebra, det är ju som man säger, så länge fötterna och tältet är torrt så finns det inget som kan förstöra en festival! jag lyckades dock inte se över tjugo band, men så åkte jag ju mest till Roskilde för festandets skull, så tar jag bandmaraton i Belgien sen. såhär blev det:

Torsdag:
missade Mapei, Talib Kweli och Jean Grae för jag puttade ut Emelies bil ur leran så hon och Lina kunde åka hem. solidariteten framför allt. såg Björk men kunde som GPs rescensent så fint formulerade det inte leva mig in i hennes fantasivärld när verkligheten var så påtaglig så jag gick och kollade på Mastodon när de började. märkte att min kropp tycker bättre om metal än jag vill erkänna ibland.

Fredag: såg Trost, det var tråkigt, vi gick. kollade på Roky Erickson, det var mer gubbrockigt än jag väntat mig efter det jag hört hemma. såg två låtar på Boris och hade jättegärna sett mer men prioriterade Beastie Boys. gjorde rätt, fast det var synd att vi inte hittade resten av campet. what the fuck-up with that, yo! som jag och Beata skulle sagt i det läget. såg Dizzee Rascal och CSS, det var svängigt och bra. har svaga minnen från Queens of the Stone Age, att det var bra men inte tillräckligt för att stilla en rastlös själ. såg Lee Scratch Perry, det var sådär. Såg The Brian Jonestown Massacre och har nog sällan haft så roligt på en konsert. att vara nerknarkad och förolämpa publiken är underskattat. att publiken är med på noterna och provocerar bandet är än mer underskattat. att egotrippen tar över så han tvingar bandet att repa lite på scen är i alla fall jävligt kul klockan två på natten en festival.

Lördag: såg The Thermals och det var så fint, jag tror de var nervösa men det gjorde inget. såg Strike Anywhere och det var riktigt bra, jag tror jag klassar det som bästa konserten eftersom allt funkade. de var bra, publiken var bra, jag var glad, solen sken, jag såg hela konserten. jo det var fint. såg Machine Head. de var tydligen dåliga på Metaltown men på Roskilde var det bra, alltid kul med metalband som är alldeles för glada för att kunna vara hårda, spelar ingen roll hur mycket man svär när man sprudlar av kärlek. stod i fållan på Flaming Lips och jag önskar att jag tyckte att musiken var bra för det var en så fin och rolig konsert. ett kalas helt enkelt med ballonger och konfetti. stod i fålla på The Who och det var bättre än väntat men det höll inte i längden så vi gick till Bonde Do Role. Cosmpoltältet på kvällarna är så mycket röj och dans så det finns inte! ska försöka se dem på Pukkelpop med om det finns tid. såg Red Hot Chili Peppers och okej Anthony var tydligen sjuk vilket förklarar gitarr- och basonanin mellan varenda låt, men det förklarar inte det tråkiga låtvalet. man får ju blanda gammalt och nytt, sjukt opepp att inte känna igen en enda av de 5 första låtarna...

Söndag: alla planer ballade ur. campet åkte hem så vi struntade i Electrelane, Timbuktu och Basement Jaxx och åkte hem. orka. vi stod i bilkö i 2½h istället. det bästa var när polisen sniglade sig förbi medan vi spelade Long Arm of the Law med Looptroop på högsta volym med fönstren nedvevade samt maten som Oskars föräldrar bjöd oss på ute i den Falkenbergska idyllen på vägen hem.

18 band, generöst räknat. nu försöker jag hantera verkligheten men inser bara att den inte är kul alls. 36 dagar kvar tills nästa festival!

Djävulen fångar de flesta själarna i gyllene nät.

det är ju tätt inpå, men här kommer ett till tips. Soulsavers spelar på Roskilde med Mark Lanegan. namnet passar väldigt bra till musiken, det är stillsamt och religiöst på det amerikanska sättet, men jag gillar det ändå. jag satt ju själv och tonsatte en låttext riktad till gud bara häromdagen så jag kanske håller på att bli hjärntvättad så smått.

en snabb överslagsräkning gör gällande att jag har tipsat om ungefär tjugo band på den här bloggen, ett har ställt in (Explosions in the sky) och nu har jag markerat ungefär trettio band i programmet. jag brukar ligga någonstans runt 20-25 konserter på roskilde så det känns stabilt. vi får se vart det slutar.

Hemligheten med lycka är att beundra utan begär.

att hitta söta meddelanden av olika slag från svunna tider är långt ifrån sött. jag och alexandra hade den diskussionen för många år sen varför det allmänt sägs vara så att tjejer gillar när det är sött och puttenuttigt och killar inte alls är på det sättet när det är precis tvärtom. nej, små hintar till hjärtan och liknande är direkt osmakligt och det är inte min cyniska singelidentitet som talar här för alex är ändå förlovad, det handlar bara om att vi är vuxna människor och inte barn i någon jävla sagovärld.

roskildeförberedelserna är nu inne i sin slutspurt, listor är skrivna och i stort sett allt förberett. tvättid imorgon och sen ska det bannemej packas! det krävdes en insats för att få tag i kassettband men nu görs det blandband för fulla muggar, måste tänka på batteriförbrukningen! jag har förberett mig hela veckan genom att mest äta socker, cyklat i regn och blivit sjöblöt utan att tappa humöret samt känt mig allmänt sunkig. jag är redo!

schemat är släppt och det är ovanligt många tråkiga krockar i år, tyvärr. att Björk och Mastodon krockar är riktigt knivigt, Björk slår ju klart högre, men så har man också sett henne två gånger medan jag aldrig sett Mastodon. fast eftersom Björk kan bli en sån där 'helacampetpåsamma'-konsert så blir det nog det. Roky, Boris och Beastie Boys ligger alldeles för nära varandra, vilket kommer få till följd att jag mest får se Roky för att ha sett och missar Boris helt och hållet. det blir tight från Dizzee till CSS och sen är det väldigt tight till QOTSA. det blir inget Cult of Luna för det är ju ändå Chili Peppers på Orange, men det blir då grymt fint att avsluta hela festivalen med Basement Jaxx söndag kväll, det var den bästa schemaläggningen ever!

och nu avslutades festivalband nr 3 perfekt med Carl-Einar, dags att förbereda nästa!

Ironi är en förolämpning i form av en komplimang.

såg precis DiG!, en dokumentär om vänskapen/fiendeskapen mellan The Brian Jonestown Massacre och The Dandy Warhols och nu måste jag verkligen se BJM på Roskilde! det är lite av samma anledning som jag satt uppe och tittade på Christer Fuglesang: man sket fullständigt i att han skulle ut i rymden, men man hade inte råd att missa ifall han skulle sprängas på vägen dit.

De säger att filmerna borde vara mer som livet, jag tycker att livet borde vara mer som filmerna.

avtändande iakttagelser:
1. den nya parfymreklamen från Dolce & Gabbana.
2. Per Morberg a.k.a. Viggo från Rederiet som tvättar potatis med högtryckstvätt för att det är så jobbigt att skrubba.

fick ett infall av spontanitet och gick ner till Bergakungen för att se Death Proof. Tarantino vet verkligen vad jag menar med feel good-filmer! den lämnade ett rus av adrenalin efter sig och jag hoppas verkligen att varenda brud går och ser den. det är ju min specialitetsgenre så det uppskattas att äntligen få se lite grym film på bio. rekommenderas!

för att spinna vidare på förra roskildetipset slänger vi in ännu en galen psykedeliker. The Brian Jonestown Massacre kommer till Roskilde och A benämner det som det bästa som spelar där i år. jag vet inte om jag håller med om den saken, men jag vet att jag uppskattar en oförutsägbar konsert och eftersom frontmannen i BJM tydligen kan bli så lack under en spelning att han går av scenen i protest i 45 minuter så kan det bli mer än intressant!

En dröm du drömmer ensam är bara en dröm.

jag tror att min kropp hanterar avsaknaden av alkohol genom konstiga drömmar om mitt liv som buveuse. nyss hade jag en sån där riktigt lång dröm med många detaljer som man drömmer timmarna efter att man vaknat, borde gått upp, men väljer att ligga kvar i sängen och somnar om.

miljö: klubb. pretto. tänker Uppåt Framåt fast större. antagligen som det borde känts på Valands vårfest på Berg 211.

handling: möter två av bröderna S. D har en futuristisk frisyr, J är glad att se mig fast vi inte känner varandra och ser ut som Cedric i At the Drive-in där han står på scen och sjunger i ett killbandsomspelarrock. vill prata med R men hans vän ger mig så onda blickar att jag håller mig undan. ska byta kläder av någon anledning men toaletterna har inga väggar. hittar vad jag tror är en nedfällbar vägg, men det är bara en snirklig avdelare i gjutjärn som inte skyler mig alls. hittar bås med låga väggar, lyckas med viss teknik byta kläder på ett smidigt sätt, men när jag ska gå ut ser jag att personen innan mig inte har spolat. rädd för att folk ska tro att det är jag som är så äcklig försöker jag spola men det är stopp och jag smiter snabbt därifrån. endast en för mig okänd person ser mig och jag noterar att jag aldrig ska inleda en konversation med denne. upptäcker att mina byxor är felkonstruerade. gör mig redo att gå hem. träffar lille L från Ung Vänster som hälsar glatt, är kramig och försöker pussa mig på munnen. slingrar mig loss. ser S utanför och slänger mig med öppna armar mot honom och ger honom en stor kram. känner något blött och varmt mot min axel, tror att han jävlas med mig genom att slabba vatten. håller kvar kramen. känner mer blött och varmt mot min axel, noterar en grynig konsistens. inser att S spyr på mig. springer äcklad och skrikandes och lägger mig på det fuktiga gräset utan att våga röra mig. ingen kommer för att hjälpa mig. vaknar.

analys: vetefan, jag tog inte med mig boken Så tolkar du drömmar i flytten. är dock lite nojig över att gå på Turbonegers releasefest med ovan nämnde S ikväll. får se hur jag gör.

En tanke är en idé i rörelse.

tankar och mottankar:

1. a) får inte vilja göra något annat när jag 'jobbar'.
b) vilja till självbestämmande är inte något att skämmas över.
2. a) kanske?
b) nej för helvete!
3. a) förväntad livslängd: 25 år
b) status: 30 år och frisk
4. a) det kanske var dumt gjort, tänk om..?
b) gjort är gjort, ta det när det kommer.
5. a) det är mli som har blivit mördad.
b) nej, men det kunde varit.

Ett gram sjukdom känns mer än hundra kilo hälsa.

slutar med alkohol och börjar med p-piller och väljer att tillbringa kvällen hemma själv fast jag vet precis hur det blir. finner inte ens ro nog att se en film men tar mig igenom ältande avsnitt av sex and the city efter flera avbrott. har klart masochistiska drag som utsätter mig själv för det här, men man måste ju må dåligt någon gång om man ska förstå hur roligt man oftast har det. förra veckan var en orgie i sommar, lätta tankar, oväntade aktiviteter, kära vänner och öl och jag är så glad att jag tog mig den tiden men nu kommer lite tid för allvar. kvällen hade nog inte varit så pjåkig om jag bara haft något att se fram emot inför morgondagen, nu är ett gympass med Magnus höjdpunkten. okej det är faktiskt inte alls fy skam, speciellt inte med tanke på hur bra jag nu vet att jag kommer må efteråt. att gå in i ett msn-samtal där man själv är den som mår bäst kan ju också lätta sinnet lite, ur ett själviskt perspektiv.

har låtit tankarna försvinna iväg från roskilde det senaste eftersom biljetten till Pukkelpop är köpt och det ska bli ett sant äventyr, men roskildeplaneringen börjar ta fart ordentligt, bilplatser och tältplatser är så gott som ordnade och peppen är på topp! dekadensen har inte medfört några nyare inlyssningar men det ska väl till nån form av tips ändå. jag trodde Roky Erickson var helt uträknad och galen men det var tydligen inte sant så det ska bli ett sant nöje att stifta bekantskap med denne psykedeliske man. ser även fram emot Borat tio på onsdagsmorgonen på bion!

Allrahelst minns jag framtiden

det krävdes ett stängt gym och en vän från Nigeria för att uppmärksamma mig på nationens stora dag. det är bra att vi tar den från nazisterna men mest känns det väl ändå väldigt krystat, som när man är på släktmiddag och ler och låtsas vara väldigt intresserad av diverse vuxna samtalsämnen bara för att man bör. att vara social kameleont är en förmåga jag har förfinat till fullo, jag skulle till och med vilja säga att jag är riktigt bra på det.

för en gångs skull så var det inte bara tomt prat från min sida utan det blir faktiskt en till festival i sommar! Pukkelpop i Belgien har en helt fantastisk line-up som är som skräddarsydd för mig och nu har jag och Frank köpt biljetter och jag är så glad så det spritter i kroppen på mig! eftersom jag nu ska få se Silverchair som jag hade som ett av mina tre mål i livet när jag var 14 så tänkte jag att jag skulle ägna sommaren åt att uppfylla det andra målet också och lära mig att skejta. det tredje målet förklarade jag uppfyllt den kvällen då vi blev det näst svinigaste bandet som någonsin spelat på Chalmers, en ärofylld andraplats efter Bad Cash Quartet.

men en sak i taget, nu är det Roskildepeppen som gäller och jag ser fram emot den nya bokningen Flaming Lips som förvisso inte är något jag har lyssnat på, men efter SaraBeatas och Petters historier om Flaming Lips spelning i Stockholm så vet jag att jag har ett roligt kalas till konsert framför mig!

Jovisst talar jag franska - inte flytande, men tillräckligt för att få örfilar

grave! idag hade jag min sista franskatenta, sedan dess har jag bara njutit av livet. second hand-shoppat, suttit på hagabion och läst och ätit med emelie. en fin dag. nu på kvällen hade vi avslutningsmiddag med franskan. tror det kan ha varit mitt dyraste restaurangbesök på länge och förmodligen det dyraste i göteborg någonsin, men det var trevligt. eftersom jag inte har den förmågan att gå hem innan någon annan går hem så slutade kvällen med att jag tog en öl med min algeriska lärare och den franska praktikanten på Linnégatan och jag kunde bannemej följa med i samtalet och prata på franska hela tiden, bara en enda grej var jag tvungen att försöka förklara på svenska för Zahïa sen var det bara franska som gällde hela kvällen! fan man har alltså lärt sig något i alla fall. jävligt gött känns det. jag fick dessutom VG på grammatiktentan vilket bekräftar det hela.

jag slänger in ett roskildetips bara sådär. il y a quelques anées, je ne suis pas sûr, men basement jaxx spelade på roskilde och jag var på väg tillbaka till campet efter att ha sett kanske Sigùr Ros, jag vet inte, men jag kommer ihåg att jag tyckte det var så jävla bra men jag hade ingen som helst ork kvar att stanna och se konserten. så i år tänkte jag gottgöra detta. det är väl ett konsertskäl om något?

Att tro på sina drömmar är att gå sovandes genom livet

fuck my face fuck my name säger gatukonsten eller om det är reklam jag ser inga gränser jag ser bara möjligheter. försökte ta en powernap förut men det finns ingenting jag är sämre på för det finns ingenting jag är bättre på än att sova så jag bara fortsätter och vill aldrig stiga upp ur sängen för där får man drömma hur mycket man vill. kände mig tvingad att vara vaken men
ville inte lämna tankarna i sängen så jag tog med mig dem och gick till Focus. det är mitt nya kvällsnöje. började lyssna på Dizzee Rascal på vägen hem och ville inte sluta så jag la in maten i kylen och gav mig ut på gatorna igen tills skivan var slut. nu har jag svårt att slita mig från datorn men jag ska nog sluta tvärt utan att tänka och så fastna i Solsjenitsyns märkliga människoskildringar istället.

gissa dagens roskildetips?

Allt vad män gör är upphöjt och löjligt på samma gång

rödvinet smakar strävt mot min tunga och min hud luktar sol. jag har 50 000 kronor i Postkodsmiljonären and counting. nu har vi spelat på en feministfestival och en tjejjour och jag älskar såna spelningar men jag är också så jävla less på att möta så många grymma brudar som lirar men som bara får trängas på arenor reserverade för tjejer. killar som spelar rock har en naturlig plats på alla klubbar i stan och nio gånger av tio är det bara fruktansvärt trist. brudar som spelar musik har ju en garanterad kvalitetsstämpel med en gång och OM det inte skulle vara bra så är det i alla fall intressant eller kul eller spännande eller nytt eller peppande. nej mitt inre krig mot killar som spelar rock fortsätter. akta er så jag inte utagerar! kul också att man är så miljöskadad att man tycker det är konstigt när killar ska köra ljud och än mer förvånad när det serveras kött?

dagens roskildetips: Trost - disturbing electro-pop from Germany. jag kan inte bestämma mig om det är bra på riktigt eller så konstigt att det är bra eller bara konstigt? intressant är det i vilket fall.

Sysslolöshet föder lusta

Gårdagens konversation 1:
S: I norrland säger man hade haft gjort, vad är det egentligen?
L: Det är dubbelt supinum, min pojkvän använder det jätteofta. 'Jag har inte fått gjort det än'. Nähä, och vem är det som hindrar dig?
S: Det låter som ett typiskt fall av externt kontrollokus.

Gårdagens konversation 2:
S: Jag har penis på hela mig.
M: Det låter som en bra fredagkväll.

Det mest troliga är ju att när den lille prinsen återvänder till sin planet så har den sprängts av baobabernas rötter. Han har ju inte varit där för att rensa bort de dåliga fröna på ett helt år! Hans ros har dött medan han har varit ute i världen och roat sig. Ttt. Manfolk.

Stundens iakttagelser

jag känner mig nedstämd för att:
a) jag har bränt mig i solen?
b) jag har tenta om 4½ timma?
c) jag bara har ett liv?

Råttorna lämnar det sjunkande skeppet

Vi är övertygade om att Triangelfilm fyller en viktig funktion i det svenska kulturlivet. Att det finns en konsekvent aktör som fungerar som motpol till den dominerande anglosaxiska mainstream-filmen, och som skapar en nödvändig bredd och mångfald i ett filmklimat som alltmer förlorat sina konstnärliga inslag.

konkurs! vad är svenska biografer utan Triangelfilm? i stort sett varenda film jag sett på bio de senaste tio åren har de distribuerat. vilka ska nu se efter mig och alla andra som inte är intresserade av Arn? vilka ska nu visa övriga Miyazakifilmer på bio? SF har ingen känsla för kvalité, bara för blockbusters och pengar men det är väl det som krävs för att man ska hålla sig kvar på biografmarknaden. och vad säger konkurrensverket nu?

och apropå film. vad ska vi göra med den svenska filmen egentligen? nu när ingen går på bio längre finansierar den ju inte sig själv. vad säger du Adelsohn Liljeroth, har du en plan? det är ju onekligen klent på repertoaren nu, men det är väl så att svenska folket bara är intresserad av svensk kultur i juletider så det är bara då man kan hoppas på att tjäna in sina inspelningskostnader. jag är inget fan av svensk film, men det måste ju få finnas! jag gillar ju filmstödet, reformera det då! tvinga videobranschen att vara med i leken så att de pengarna är öronmärkta för svensk film. det är väl enkelt? nu får ju staten in mer pengar i form av videomoms än man ger i bidrag till filmen och det är ju typ hälften av svensk filmpolitiks budget så det vill inte säga lite!

dagens roskildetips är Red Hot Chili Peppers. det är nostalgi rakt igenom. deras konsert på Scandinavium var den första större konserten jag gick på själv. när kan det varit? 1998? tidigare än så? jag var ju så sen i starten. jag minns hur jag lyssnade på Californication en hel sommar medan jag spelade Rollercoaster Tycoon och ibland kan jag fortfarande höra spelets bakgrundsljud i form av bergochdalbaneskrik när jag lyssnar på den skivan.

Leve konjunktiven!

om ändå konjunktiven vore kvar, då bleve jag glad! en hel nyansskillnad förlorad fast det är så enkelt att använda i svenskan och hur ska man uttrycka sig framöver nu när ordet må inte finge vara kvar heller? Gud välsigne er. Må Gud välsigna er. Hoppas Gud välsignar er? jag såge i och för sig helst att Gud lät bli att välsigna. Ack, om det snart bleve så!

Reflekterande iakttagelser

när man kommer in efter att ha suttit ute i solen och läst och inte kan se ordentligt på flera minuter men man försöker ändå.

att min bror fortfarande älskar maträtten jag lagade åt honom för snart sju år sedan och äter den jämt.

att jag fortfarande har svårt för ovan nämnda maträtt sedan den gjorde återbesök i munnen efter en vinfylla för snart sju år sedan.

Skägget gör inte filosofen

jag sitter hos mina föräldrar för att få lite yta. utrymme för tankar. jag vet inte vad det är som gör att jag blir så inspirerad här, får smak för kultur. jag gör upp grandiosa planer över vilka böcker jag ska läsa härnäst och allt jag ska lära mig att behärska, men så fort jag lämnar villan bleknar viljan. det är i och för sig kanske skönt för hur roligt det än är att läsa så är det ju ett visst stressmoment att vilja läsa alla böcker i hela världen.

min ömma moder läser Allt av Martina Lowden och det måste vara den finaste boken rent utvändigt jag sett någonsin. bra verkar den också. min ömma moder tycker att den är annorlunda och det är den väl för att vara en bok, men när man som jag läser fler bloggar och communitydagböcker än skönlitteratur så känns den ungefär som hemma. kort, kryptiskt och så personligt att man kanske inte riktigt förstår utan lägger in en del av sig själv i texten. det är en bok man vill äga, inte bara ha läst.

min ömma fader har inte köpt en bok utan en ny dator med världens största skärm. ögonen flackar fram och tillbaka för det är så stort så man inte vet vart man ska fästa blicken. jag skulle kunna tänka mig en sån här skärm, då hade mina filmkvällar blivit så mycket trevligare. tyvärr ligger det nog närmare till hands att byta ut den stationära datorn mot en laptop för ett mindre rotat leverne.

i takt med att man blir äldre lär man känna sina föräldrar på ett helt annat sätt. när jag var liten förstod jag dem inte alls, men nu kan man ofta läsa dem som en öppen bok. jag hörde så väl i lördags på deras röster att det hade hänt någonting. jag hörde så väl på dem att de inte ville besvära mig när jag var ute på nöjesresa och kanske ville jag inte det heller för jag frågade inte vad det var, fast jag hörde. hejdå Gösta! du var den sista i den generationen jag hade en relation till. betyder det att jag är vuxen nu? plötsligt tänker jag på generationsskiften och hoppas att Kjell och Karin behåller Riboms så att barnbarnen på Rian har någonstans att åka och bada. Kalixälven är i och för sig inte som förr längre och bättre lär det väl inte bli, det ska ju hinna bli några barnbarn innan jorden går under också. jag vill verkligen åka upp i sommar, men det finns ingen tid.

idag blir det inget roskildetips. jag tappade verkligheten någonstans mellan Laxå och Jättadansen och har liksom glömt bort vad det hela handlar om. jag återfinner förhoppningsvis mig själv någonstans vid lunchtid på onsdag, några timmar innan min andra salstenta i fransk grammatik. tills dess lever jag i ett vakum.

Ät aldrig kinamat i Oklahoma

nu har Zong också köpt komage. hur gick detta till? plötsligt bor jag med tre komagefantaster och jag är livrädd för att mina tillhörigheter ska börja lukta så jag lever med fönstret vidöppet och sommaren är mer än välkommen för jag fryser. jag biter ihop och tänker på min ekonomi och nu har jag i alla fall lite snyggt fått dem att förstå att jag inte uppskattar odören.

en vän berättar om en vän och om norska läkarstudenter i Tjeckien som köpte ett kvinnolik av zigenare i Ungern att undersöka hemma i badrummet, blev påkomna och kom undan med en varning. det är helt absurt men egentligen heter det ju inte zigenare om man ska vara politiskt korrekt. Tjeckien är dessutom ett annat land.

i år ska jag satsa på att laga mat på roskilde, jag har varit alldeles för bekväm de senaste åren men nu skulle jag verkligen behöva vända på slantarna. couscous istället för pasta borde ju vara guld? själva kokmomentet brukar ju gå åt helvete i stormkök, dessutom känns det mycket lyxigare än snabbmakaroner så det blir nog en hit. sen är de nya kartongkonserverna man inte ens behöver en sax för att få upp det nya svarta. finns till och med färdig salsa som går att äta kall! så maten ordnar sig men jag har fortfarande ingen bil att åka ner i. eller ett tält för den delen. jag hoppas nog innerst inne kunna snylta på emelie, men å andra sidan så kanske vi singlar ska ha varsitt tält så det slipper bli upprörda känslor som förra året. hehe, det var en höjdpunkt!

ja det är skönt att ha någonting att se fram emot i maj varje år så man inte behöver älta tentor så mycket. dagens roskildetips är Mastodon. det är väl kanske inte så förvånande att jag gillar ett band som Tool tar under sina vingar men det är faktiskt riktigt bra. synd att det är så dåligt med tyngre musik bokat till roskilde i år men det får vi ta igen på annat håll! inte mer med det!

Man kan inte både äta kakan och ha den kvar

saker och ting börjar röra sig för att citera Petter. plötsligt står en till roadtrip på schemat och det ska bli så roligt att få stå på en scen igen. två helger i rad. åh jag saknar 2003 när vi spelade jämt och hela tiden. jag vill ta tag i saker men jag vågar inte för då måste jag ta itu med framtiden så jag bara fortsätter blunda. imorgon måste jag sätta mig ner och finslipa mitt CV och låta framtidsångesten blanda sig med prestationsångesten. mjao. varför kan man inte få göra allt man vill? varför kan inte mina beslut bara få röra mig utan att andra ska behöva lida?

så. istället för att se framtiden i vitögat satte jag mig ner för att modifiera min gamla filmlista. topp 100. det blev lite enklare när jag tillät mig att göra som Buck 65 och bara lista favoritfilmerna i kronologisk ordning. det blev en klar övervikt för året 1972. intressant. bara för att jävlas och för att jag är trött så tänker jag inte lägga upp den nu. det får bli vid ett senare tillfälle.

dagens roskildetips är CSS, eller Cansei de Ser Sexy från Brasilien med sexigt roliga alternativt roligt sexiga texter. det här med att kategorisera musik är ju omöjligt nuförtiden men postpunken ligger väl närmast antar jag. i mitt huvud är det postpunk i alla fall. allt handlar väl bara om vilka referenser man har och vad man vill att det ska vara. eller?

Ingen kan få dig att känna dig mindervärdig utan ditt samtycke

man ska inte starta upp ett myspacekonto till sitt hiphopprojekt när man är full (eller om vi kanske var väldigt bakfulla?) för det är inte så säkert att man kommer komma ihåg det fyndiga lösenordet man gjorde, vilket nu har hänt. jaa, det får väl dröja ännu ett tag innan världen får höra oss på riktigt. måste ju i och för sig ändå lägga om all rap, man ska inte rappa när man är bakfull heller (eller för full för den delen.) vid närmare eftertanke kommer ju min dator ihåg lösenordet så att jag kan logga in på mailen så det löser sig nog i alla fall.

den senaste tiden har mitt självförtroende verkligen varit i botten. jag kommer på mig själv med att ursäkta mig själv för allt möjligt och idag när vi spelade improvisationsteater ville jag helst bara gömma mig. vetefan vad det är som händer, jag kanske behöver knulla? det är ju lösningen på allt. säg i alla fall hellre något snällt än något ironiskt till mig framöver tills jag har stabiliserat mig.

dagens roskildetips är årets höjdpunkt! Beastie Boys! jag har pratat med min mor om den stora planen så vi får hålla tummarna för den, festivalprojekt är ju det bästa. jag måste börja öva lite texter så jag och Martin kan battla andra låtar än Intergalactic. det är förresten synd och skam att jag och Maria aldrig körde den på Almåsskolans dag när det begav sig. (fan det är ju nio år sen!) det hade verkligen varit en syn!