Du missar 100% av skotten du inte skjuter.

hehe. nu när jag kom ut till biskopsgården igen så väcktes minnen från möhippan till liv. som att jag åkte longboard hela vägen ner till hemköp. hela vägen! jag minns också att jag ramlade och gjorde en vurpa värdig en stuntman utan att skrapa mig det minsta. jag ska nog vara precis så lagom berusad när jag ska ta tag i mitt skateande framöver!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

det är ost i grönsaks- och örtbiffarna. OST!?!? jag känner mig förd bakom ljuset och besudlad. lite sådär äcklig inombords. jag borde verkligen inte vara mat-naiv längre, men det här hade jag aldrig trott. ju mer jag tänker på det desto mer irriterad blir jag över att ost anses vara vegetariskt och att jag blundat så länge och över att jag fortfarande trots all min hets inte är vegan fullt ut. jag behöver känna pepp, jag har ingen att hetsa med ju.

Av jord är du kommen.

jag har köpt ekologiska tamponger, är för gammal för att läsa grundkurser på universitetet och katten är begravd under vildäppelträdet. vem sa att japaner inte har sushirestauranger?

Delad säng är dubbel glädje.

att en högerpolitiker tycker att man är förkastlig om man har knullkompisar är väl inget nytt, men det intressanta i diskussionen är, som en del påpekat, att när man kopplar ihop sex och kärlek på det sättet Ekholm gör så innebär det inte bara att man säger att man inte bör ha sex utanför en kärleksrelation, man säger även att en kärleksrelation inte är på riktigt om den inte innefattar sex, något som är precis lika fel. kärlek och sex är inte samma sak. punkt. och mina nya motton på det:

den romantiska kärleken hämmar den revolutionära andan monogami dödar individuell frihet och gemensamt ansvar stolta slampor min bästa förebild var misstänksam mot människor som påstår att kärlek är viktigare än fördelningspolitik revolution mot flickvänsidealet kärnfamiljen som projekt hämmar kvinnors frihet fredrik och filippas familjelycka får mig att vilja kräkas

Allting har en ände, korven den har två.

jag har varit en dålig hobby-vegan under sommaren. jag skäms. men nu när vardagen är tillbaka så blir det andra bullar och för att fira det så har jag köpt picknickers vegankorv. det ser ut som en ölkorv, hoppas det smakar det med för jag har velat äta ölkorv sen bohusrocken -99. det är inte så mycket dyrare på hälsokosten i vasastan ändå som jag hade trott. okej, många bäckar små, men en krona mer för sour supreme kan man ju leva med om man ändå har vägarna förbi.

och nu ett allmänt utrop: min vän söker inneboende så om någon känner någon som är bostadslös, let me know. pronto!

Arbete är tillflykten för den som inte har någonting att sysselsätta sig med.

alla assistenter vill ha mer pengar och jag förstår inte det här med att jobba ihjäl sig. även om man trivs på jobbet så är det ju oftast trevligare att vara ledig. att ha satt det i system att jobba över 150% i några månader för att sedan åka ut och resa verkar ju inte alls vara nåt kul liv. man har det väl hellre ordnat för sig så att man har det gött jämt här hemma? men det är tur för mig att de finns nu när jag börjar plugga två veckor tidigare än planerat och livet i övrigt går i 180, med idel roliga saker!

Den som inte längtar efter att bli lyckligare är lycklig.

jag kan dö nu för mina tre mål med livet kan sägas vara uppfyllda och med vilken avslutning sen! jag vågade inte ha några förväntningar men silverchair var helt underbara och jag har aldrig i hela mitt liv varit så hög på endorfiner som under och efter den spelningen. jag såg 27 band på tre dagar och mycket var fantastiskt men den känslan slog allt och resten orkar jag inte spalta.

belgien är typ gjort av socker och vitt bröd. på belgiska festivaler är medelåldern nitton och alla knarkar. tur för mig att jag är extremt bekväm med att inte ta droger och tur för mig att det var kärleksdroger som gällde så jag fick kramar och massage hela tiden, det var längesen jag fick så här mycket närhet! bra att F:s sociala experiment slutade väl och jag och J kom mer än väl överens och välförtjänt för mig som var på roskilde att regnet höll sig borta. F är kvar själv i belgien men han vet inte var och han har supit bort koden till bankomatkortet och kan inte ta sig nånstans. hade det varit vem som helst utom F så hade jag varit orolig men även om han säger att det har varit den konstigaste dagen i hela hans liv så ordnar det sig nog den här gången med. själv har jag klarat mig bra, förutom en lindrig ögoninflammation, tackar som frågar. nu ska jag bara njuta av att lukta gott!

Bättre ett dåligt minne än dåliga minnen.

om några timmar åker jag till belgien. hade inte frank spontant lite halvt på skämt påmint mig om passet så hade jag glömt det. hur ska det här gå?

Den som gör gott gör det mot sig själv.

idag handlade jag på konsum på avenyn, göteborgs paradgata tillika brat-ghetto. min enda upplevelse med folk som faktiskt bor vid avenyn och inte bara lever där var då jag fick skjuts hem i en flashig BMW efter halkkörningen. jag trodde jag skulle dö. har man en BMW så står man minsann inte i bilkö utan har full rätt att kryssa mellan filer hur som helst och tydligen så innebär en dyr bil även automatiskt att man kör som en gud och därför får hålla 50km/h inne i parkeringshuset på brat-gatan. i alla fall. på varje konsum har de insamlingsbössor för 'kooperation utan gränser' vid kassorna där det vanligtvis brukar ligga några kronor, femtioöringar och kanske något gem. i en av bössorna på konsum avenyn låg det en femhundring. what's the fuck up with that yo? det är fint med givmildhet men det här sätter ju proportionerna ur spel. var femhundringen för givaren vad en tjuga är för vanligt folk? är det någon som helt enkelt har satt i system att lägga sina pengar i bössan på avenyn istället för att ha autogiro till röda korset som Svensson? har konsum själva lagt dit den för att sporra folk att ge pengar? är det nån som har en tillfredsställande analys?

I den ena handen håller han en sten medan han visar brödet i den andra.

att ha haft ångest inför ett möte i fyra år och så plötsligt händer det. helt odramatiskt. bara djupt i ögonen är det något annat än det vanliga ytliga mötet med en gammal vän. jag ville vara arg men jag orkade inte. jag tyckte ju om dig för fan. jag hade några av mina roligaste stunder i livet med er och så är ni kapabla till någonting sånt och jag kan inte förlåta det. jag vill att du ska förklara bort det men jag vill inte lyssna för du kunde inte förklara bort det då för fyra år sen. ändå gjorde jag som jag gjorde sen och ett halvår tog det att orka ta avstånd för jag vill ju tro gott om alla. jag svek någon annan för dig och sen svek ni mig och tog lite av min naivitet med er. nu är den för länge sedan borta.

Människan är ett barn av sin miljö.

via Petter Partikulärt läser jag om Asfaltdjungelns indianer och bara myser vid tanken på pysande stadsjeepsdäck. man borde ju bli militant miljöaktivist men just nu sitter jag och skäms för att vi ändå ska åka flyg ner till Belgien då bilen inte ville bli utlånad. all min vardagliga miljömedvetenhet kan inte väga upp den flygresan så nu är jag bara en vanlig svenssonmiljöbov igen. förlåt. men det är helt sjukt vad mycket bra band jag ska se!

Arbetaren är sin lön värd.

det blir till att slava och jaja, jag är negativ, men det är okej för jag är sjuk. jag undrar bara vad som hände med den lagstadgade rasten man ska ha efter fyra timmar? jag sätter en slant på att tilltugget man får när det finns tid är ostmackor. hela världen är gjord av lik. strunta i det säger ni? nä för då får jag böta 1500 spänn. mail är nog i stil med muntligt avtal. men what the heck, jag slipper ju lägga 1200 spänn på nåt som inte är värt det bara-för-att och jag hade haft ångest och ojat mig hur det än hade slutat så jag tror det blir finemang det här. man får ju ställa upp när kulturkapitalisterna kommer till stan!

idag läste mor ur dagböcker från när jag var liten och berättade om hur jag som knapp tvååring knäckte vår då sjuåriga granne som precis lärt sig bokstavera sitt namn. han la fram bokstavsklossar, en i taget, D-A-N-I-E-L. sen kom jag fram och pekade och bokstaverade högt som jag gjorde med alla andra bokstäver. synd att jag schabblat bort den talangen under livets gång. med bokstäver alltså, inte att knäcka folk.

Det är lättare att bekämpa principer än att leva efter dem.

jag har frångått mina principer och fallit för ockerpriser. lagligt satt ockerpris i och för sig men ändå, det kanske är värre. jag skyller det på att jag vaknade med en redig förkylning imorse (som straff för att jag slarvat med tre av mina piller?) fast egentligen så tänkte jag ju redan förra veckan slava för kapitalisterna för 75 kronor timmen. kanske ska jag fortfarande göra det. kanske blir det vare sig hål i plånboken eller i principfastheten, den som lever får se.

igår var det spelning ute i Tagene. fina tillställningar det där må jag säga och igår var det tre riktigt, riktigt bra spelningar. inte ofta man får det för 20 spänn! tack till de killarna som fixar så man får göra sånt man bara ser på amerikansk undergroundfilm annars. i övrigt var kvällen lätt bisarr då jag bara umgicks med gamla(?) älskare (jag väljer magnus term här, är ju annars lite grövre i mun) och även om jag gör det jämt så var det lite väl igår kanske. har jag inga vänner jag inte delat kroppsvätskor med? jag skulle verkligen vilja hitta passagen i Cancerkliniken där Ogloeden har en utläggning om att man inte känner en människa förrän man har idkat älskog med den, men boken är för tjock och jag lyckas aldrig fast jag försökt flera gånger.

tanken på att cykla till jobbet sen är opepp, men tanken på att mecka med kollektivtrafiken imorgon bitti när jag ska åka tre hållplatser för att mixa hiphop är det än mer. det är synd på förkylningen för det blir knappast nåt rappat men det viktigaste just nu är bara att den går över tills jag drar till Belgien. P minus 7 days!

Alltid på rätt plats men vid fel tidpunkt.

och i den lilla staden där faror lurar bakom varje hörn händer allting samtidigt och väldigt gärna när jag jobbar eller är bortrest men när jag är ledig och hemma, då händer det sällan något extraordinärt. varför är det så?