Föresatsen är den lates njutningsmedel.

idag börjar helgen och de enda sorger man har är kanterna under naglarna. jag försökte gömma dem med rött nagellack men det gick inte. och sorgerna är obefintliga för jag har blivit duktig på att respektera helgen, det spelar ingen roll att det finns viktiga saker att göra, för helgen är helig och det spelar ingen roll att måndagarna blir så mycket mer fyllda med ångest för den andningspaus jag ger min kropp och själ varje vecka är guld värd. och nog för att rutiner skrämmer mig och känslan av att vara fast i ett ekorrhjul inte går att skaka bort, men jag börjar förstå tjusningen med ett 9 till 5-jobb och det är ju bra för jag lär ju hamna där för eller senare.