Av språket fordras rätt och slätt att det bär fram det man menar.

jag är i främmande land. alla talar franska men tyskland är bara en cykeltur bort så många talar tyska också och mängden tyska turister på gatorna är ansenlig. mina föräldrar körde mig ned och språkförbistringen var total på restauranger när de pratade tyska men jag franska eller så kanske man råkade byta till engelska nån gång ibland och de i bästa fall trespråkiga servitörerna kan inte ha haft det lätt. ofta svarade de på tyska bara de hörde den germanska språkstammen i min svenska brytning, vilket givetvis inte hjälpte mig speciellt mycket, även om jag kan förstå enkel tyska ganska bra.

nåväl. less på sol och fransmän och i brist på umgängeskrets så gick jag på billig lunchbio idag. 4€ för Inglorious Basterds får ju ändå sägas vara bra pris. jag hade ingen koll på filmen sånär som på nazi-temat men hade nog ändå förväntat mig amerikansk Tarantino-dialog. tji fick jag. först franska utan text, (det går okej men jag ska inte säga att jag är expert, än). sen tyska, ibland med text, ibland inte. sen engelska, med fransk text. då borde jag ju rent naturligt lystra till engelskan, men viljan att läsa den franska texten var stor och störde rejält. sen ska jag inte påstå att Brad Pitts halvtokiga dialekt gick helt smärtfritt förbi. förvirringen var helt enkelt total. jag kan hantera språk men jag har väldigt svårt för att hoppa från att läsa undertext till att plötsligt inte ha någon. varför vet jag inte. men jag får väl vara nöjd över att ha fått en ordentlig språklektion, i brist på en klassisk Tarantino-rulle.