Betala din skuld.

jag skäms för att jag först idag hörde att Maynard sjunger i Know your enemy. hur har jag kunnat missa det? för övrigt håller jag på med något som kallas livet.

Du kan inte sakna något du inte upplevt.

saker som fattas mig som jag saknar väldigt mycket:

1. Oskyld av Åsa Ericsdotter. alltså en bok. min favoritbok. ingen bok har betytt så mycket för mig. den är borta och den finns inte längre att köpa och trycktes upp i få exemplar alltså kommer jag aldrig hitta den på antikvariat utan den är helt enkelt borta ur mitt liv.
2. Isn't anything med My Bloody Valentine. alltså en skiva som jag förvisso har lagt in på datorn men den är ändå borta och jag behöver den i min roskildeladdning.
3. Människans ringa värde med Totalt jävla mörker. alltså en skiva. har jag haft tjuvar på mina fester?
4. Like a bolt of lightning med Juliette & the Licks. en till skiva. vafan?!
5. min TOOL-t-shirt. den var fin och dyr. att den här har försvunnit den senaste månaden är bra mycket mer oförståeligt än övriga saker som ändå har försvunnit någonstans innan eller i tre flyttlass.

om någon vet någonting om de här materiella tingen med högt affektionsvärde, var god kontakta mig.

...

6. min Go Drowsy-skiva. WTF?!

Den ena handen vet vad den andra gör.

jag storstädar så att nagellacket flagnar, stör duvan på balkongen som borde få ungar när som helst och firar 1:a maj en dag till genom att lyssna på talen på tv:n och Blå Tåget i vinylspelaren. blir glad och stolt när politikerna och tidningarna och tv:n pratar om attityder kring våldtäkt, pratar om vår undersökning och jag kan säga vår och mena det. alla diskussioner om vilka frågor man skulle ställa, all samordning och alla möten innan, allt jobb och heldagen på stan, alla enkäter som skulle in i datorn, all statistik och diskussioner kring vad vi egentligen ville få ut. och det blev faktiskt något som fick folk att fundera. precis som vi ville. det känns fint att ha varit med och genomfört någonting viktigt.

dagens roskildetips: My Bloody Valentine på orangea scenen sent sent medan mörkret faller kommer att bli fantastiskt det känner jag redan nu. skulle de spela på gröna scenen likaså. skulle de mot all förmodan spela dagtid så tar jag på mig solglasögon och dricker vin. det kommer alltså bli fantastiskt vilket som.

men var är min skiva?

Mannen är ett barn av sin miljö.

Resultat koldioxid-utsläpp (ton/år) - Sara

Ditt resultat: Totalt 1,43 ton CO₂/år

Dina koldioxid-utsläpp är 1434 kg per år, vilket kan jämföras med medelgöteborgarens utsläpp 6900 kg och acceptabel nivå på lång sikt: 2500 kg
-Bra jobbat!

det lönar sig att anstränga sig! gör testet du med: http://195.178.190.8/

Bara när konstnären inte längre vet vad han gör, gör konstnären bra saker.

det bor nog en konstnärssjäl i mig ändå. det här lite labila, överkänsliga och alldeles för många tankar som plötsligt måste ut ut ut. man håller kvar i känslan lite extra, konstruerar den igen, återupplever på nytt för att någonting vackert ska komma ur det. för att vadå?

förut matchade Four Tets Rounds precis med min sinnesstämning. den varken förstärkte eller drog ifrån, inte så att den tog tag i det vemodiga i mig och gjorde mig deppig, inte heller att den drog igång mig i något som kanske skulle vara falsk lycka, utan den bara stämde överens med en slutkörd kropp och en hjärna som bara ville vara för en stund.

dagens roskildetips: nu, precis i det här ögonblicket, så förstår jag Radioheads nya album In Rainbows. jag erkänner, förut har den inte alls landat i min hjärna, men nu stämmer allt och det är helt enkelt fantastiskt. hur kunde jag ens för en sekund överväga att inte se Radiohead i sommar? det blir nog tårvarning på den konserten. eller lyckorus. eller nostalgitripp. jag vet inte. vi kanske ska visa brösten?

Allting har man tänkt på förut. Svårigheten är att tänka på det en gång till.

jag har spenderat en vacker dag i en biosalong med unga människors kreativitet och känt hur min egen aldrig liksom får komma till sin rätt. eller så kanske jag bara har för höga krav på mig själv. eller så har jag omgett mig med alldeles för kreativitetsstinna människor med tid och disciplin. jag vet inte. det lär hur som helst dröja innan jag gör min första film. eller ens en musikvideo som innebär något mer än att jag klipper ihop gamla turnévideor. den borde man ju youtubea förresten.

dagens hultsfredstips: Masters of reality får mig att önska att någon musiknörd med lite extra tid över kunde skriva en avhandling om nynnandets historia i de lite tyngre genrerna. jag antar att det är genialiskt eftersom det är lite oväntat och bara det faktum att jag fortfarande inte kan bestämma mig för om det är bra eller konstigt (inte ens i Vicarious med TOOL) får mig att ändå bocka för kreativiteten. sen är ju lite hederlig stoner aldrig fel heller.

Den som uppfattar framtiden som motvind går åt fel håll.

folk fyller 25, förlovar sig, tar ut en examen, blir sambos och rutar in en vardag. jag vägrar, studerar två år till, är komplicerad, lägger sparpengar på två festivaler och en resa till frankrike under en månads tid utan att egentligen ha ett sommarjobb och siktar mot stjärnorna.

kanske att man når trädtopparna en dag.

och nog ska min blogg finna sitt existensberättigande någonstans inom mig ändå. det är dags att börja med årets festivalprojekt nr 1: utforska bandlistorna.

dagens hultsfredstips: jag och M står inte ut med tanken att inte se RATM den här gången heller. inte för att jag hade nåt val sist för då var jag för liten, men ändå. och alla gånger man sett detdärhybridbandetsomjaginteens kommerihågnamnetpånu och tänkt att det ju ändå är nästan på riktigt kan liksom inte ta bort den där tärande känslan. så vi är två tappra själar med varsin köpt tredagarsbiljett som väl ska hitta något mer bland alla indiekids och halvdana svenska rockband. ingen av oss har ju varit på hultsfred heller så det kan väl vara på tiden?