skip to main |
skip to sidebar
Gårdagens konversation 1:
S: I norrland säger man hade haft gjort, vad är det egentligen?
L: Det är dubbelt supinum, min pojkvän använder det jätteofta. 'Jag har inte fått gjort det än'. Nähä, och vem är det som hindrar dig?
S: Det låter som ett typiskt fall av externt kontrollokus.
Gårdagens konversation 2:
S: Jag har penis på hela mig.
M: Det låter som en bra fredagkväll.
Det mest troliga är ju att när den lille prinsen återvänder till sin planet så har den sprängts av baobabernas rötter. Han har ju inte varit där för att rensa bort de dåliga fröna på ett helt år! Hans ros har dött medan han har varit ute i världen och roat sig. Ttt. Manfolk.
jag känner mig nedstämd för att:
a) jag har bränt mig i solen?
b) jag har tenta om 4½ timma?
c) jag bara har ett liv?
Vi är övertygade om att Triangelfilm fyller en viktig funktion i det svenska kulturlivet. Att det finns en konsekvent aktör som fungerar som motpol till den dominerande anglosaxiska mainstream-filmen, och som skapar en nödvändig bredd och mångfald i ett filmklimat som alltmer förlorat sina konstnärliga inslag.
konkurs! vad är svenska biografer utan Triangelfilm? i stort sett varenda film jag sett på bio de senaste tio åren har de distribuerat. vilka ska nu se efter mig och alla andra som inte är intresserade av Arn? vilka ska nu visa övriga Miyazakifilmer på bio? SF har ingen känsla för kvalité, bara för blockbusters och pengar men det är väl det som krävs för att man ska hålla sig kvar på biografmarknaden. och vad säger konkurrensverket nu?
och apropå film. vad ska vi göra med den svenska filmen egentligen? nu när ingen går på bio längre finansierar den ju inte sig själv. vad säger du Adelsohn Liljeroth, har du en plan? det är ju onekligen klent på repertoaren nu, men det är väl så att svenska folket bara är intresserad av svensk kultur i juletider så det är bara då man kan hoppas på att tjäna in sina inspelningskostnader. jag är inget fan av svensk film, men det måste ju få finnas! jag gillar ju filmstödet, reformera det då! tvinga videobranschen att vara med i leken så att de pengarna är öronmärkta för svensk film. det är väl enkelt? nu får ju staten in mer pengar i form av videomoms än man ger i bidrag till filmen och det är ju typ hälften av svensk filmpolitiks budget så det vill inte säga lite!
dagens roskildetips är Red Hot Chili Peppers. det är nostalgi rakt igenom. deras konsert på Scandinavium var den första större konserten jag gick på själv. när kan det varit? 1998? tidigare än så? jag var ju så sen i starten. jag minns hur jag lyssnade på Californication en hel sommar medan jag spelade Rollercoaster Tycoon och ibland kan jag fortfarande höra spelets bakgrundsljud i form av bergochdalbaneskrik när jag lyssnar på den skivan.
om ändå konjunktiven vore kvar, då bleve jag glad! en hel nyansskillnad förlorad fast det är så enkelt att använda i svenskan och hur ska man uttrycka sig framöver nu när ordet må inte finge vara kvar heller? Gud välsigne er. Må Gud välsigna er. Hoppas Gud välsignar er? jag såge i och för sig helst att Gud lät bli att välsigna. Ack, om det snart bleve så!
när man kommer in efter att ha suttit ute i solen och läst och inte kan se ordentligt på flera minuter men man försöker ändå.
att min bror fortfarande älskar maträtten jag lagade åt honom för snart sju år sedan och äter den jämt.
att jag fortfarande har svårt för ovan nämnda maträtt sedan den gjorde återbesök i munnen efter en vinfylla för snart sju år sedan.
jag sitter hos mina föräldrar för att få lite yta. utrymme för tankar. jag vet inte vad det är som gör att jag blir så inspirerad här, får smak för kultur. jag gör upp grandiosa planer över vilka böcker jag ska läsa härnäst och allt jag ska lära mig att behärska, men så fort jag lämnar villan bleknar viljan. det är i och för sig kanske skönt för hur roligt det än är att läsa så är det ju ett visst stressmoment att vilja läsa alla böcker i hela världen.
min ömma moder läser Allt av Martina Lowden och det måste vara den finaste boken rent utvändigt jag sett någonsin. bra verkar den också. min ömma moder tycker att den är annorlunda och det är den väl för att vara en bok, men när man som jag läser fler bloggar och communitydagböcker än skönlitteratur så känns den ungefär som hemma. kort, kryptiskt och så personligt att man kanske inte riktigt förstår utan lägger in en del av sig själv i texten. det är en bok man vill äga, inte bara ha läst.
min ömma fader har inte köpt en bok utan en ny dator med världens största skärm. ögonen flackar fram och tillbaka för det är så stort så man inte vet vart man ska fästa blicken. jag skulle kunna tänka mig en sån här skärm, då hade mina filmkvällar blivit så mycket trevligare. tyvärr ligger det nog närmare till hands att byta ut den stationära datorn mot en laptop för ett mindre rotat leverne.
i takt med att man blir äldre lär man känna sina föräldrar på ett helt annat sätt. när jag var liten förstod jag dem inte alls, men nu kan man ofta läsa dem som en öppen bok. jag hörde så väl i lördags på deras röster att det hade hänt någonting. jag hörde så väl på dem att de inte ville besvära mig när jag var ute på nöjesresa och kanske ville jag inte det heller för jag frågade inte vad det var, fast jag hörde. hejdå Gösta! du var den sista i den generationen jag hade en relation till. betyder det att jag är vuxen nu? plötsligt tänker jag på generationsskiften och hoppas att Kjell och Karin behåller Riboms så att barnbarnen på Rian har någonstans att åka och bada. Kalixälven är i och för sig inte som förr längre och bättre lär det väl inte bli, det ska ju hinna bli några barnbarn innan jorden går under också. jag vill verkligen åka upp i sommar, men det finns ingen tid.
idag blir det inget roskildetips. jag tappade verkligheten någonstans mellan Laxå och Jättadansen och har liksom glömt bort vad det hela handlar om. jag återfinner förhoppningsvis mig själv någonstans vid lunchtid på onsdag, några timmar innan min andra salstenta i fransk grammatik. tills dess lever jag i ett vakum.
nu har Zong också köpt komage. hur gick detta till? plötsligt bor jag med tre komagefantaster och jag är livrädd för att mina tillhörigheter ska börja lukta så jag lever med fönstret vidöppet och sommaren är mer än välkommen för jag fryser. jag biter ihop och tänker på min ekonomi och nu har jag i alla fall lite snyggt fått dem att förstå att jag inte uppskattar odören.
en vän berättar om en vän och om norska läkarstudenter i Tjeckien som köpte ett kvinnolik av zigenare i Ungern att undersöka hemma i badrummet, blev påkomna och kom undan med en varning. det är helt absurt men egentligen heter det ju inte zigenare om man ska vara politiskt korrekt. Tjeckien är dessutom ett annat land.
i år ska jag satsa på att laga mat på roskilde, jag har varit alldeles för bekväm de senaste åren men nu skulle jag verkligen behöva vända på slantarna. couscous istället för pasta borde ju vara guld? själva kokmomentet brukar ju gå åt helvete i stormkök, dessutom känns det mycket lyxigare än snabbmakaroner så det blir nog en hit. sen är de nya kartongkonserverna man inte ens behöver en sax för att få upp det nya svarta. finns till och med färdig salsa som går att äta kall! så maten ordnar sig men jag har fortfarande ingen bil att åka ner i. eller ett tält för den delen. jag hoppas nog innerst inne kunna snylta på emelie, men å andra sidan så kanske vi singlar ska ha varsitt tält så det slipper bli upprörda känslor som förra året. hehe, det var en höjdpunkt!
ja det är skönt att ha någonting att se fram emot i maj varje år så man inte behöver älta tentor så mycket. dagens roskildetips är Mastodon. det är väl kanske inte så förvånande att jag gillar ett band som Tool tar under sina vingar men det är faktiskt riktigt bra. synd att det är så dåligt med tyngre musik bokat till roskilde i år men det får vi ta igen på annat håll! inte mer med det!
Gårdagens konversation 1:
