Man kan inte både äta kakan och ha den kvar

saker och ting börjar röra sig för att citera Petter. plötsligt står en till roadtrip på schemat och det ska bli så roligt att få stå på en scen igen. två helger i rad. åh jag saknar 2003 när vi spelade jämt och hela tiden. jag vill ta tag i saker men jag vågar inte för då måste jag ta itu med framtiden så jag bara fortsätter blunda. imorgon måste jag sätta mig ner och finslipa mitt CV och låta framtidsångesten blanda sig med prestationsångesten. mjao. varför kan man inte få göra allt man vill? varför kan inte mina beslut bara få röra mig utan att andra ska behöva lida?

så. istället för att se framtiden i vitögat satte jag mig ner för att modifiera min gamla filmlista. topp 100. det blev lite enklare när jag tillät mig att göra som Buck 65 och bara lista favoritfilmerna i kronologisk ordning. det blev en klar övervikt för året 1972. intressant. bara för att jävlas och för att jag är trött så tänker jag inte lägga upp den nu. det får bli vid ett senare tillfälle.

dagens roskildetips är CSS, eller Cansei de Ser Sexy från Brasilien med sexigt roliga alternativt roligt sexiga texter. det här med att kategorisera musik är ju omöjligt nuförtiden men postpunken ligger väl närmast antar jag. i mitt huvud är det postpunk i alla fall. allt handlar väl bara om vilka referenser man har och vad man vill att det ska vara. eller?

Ingen kan få dig att känna dig mindervärdig utan ditt samtycke

man ska inte starta upp ett myspacekonto till sitt hiphopprojekt när man är full (eller om vi kanske var väldigt bakfulla?) för det är inte så säkert att man kommer komma ihåg det fyndiga lösenordet man gjorde, vilket nu har hänt. jaa, det får väl dröja ännu ett tag innan världen får höra oss på riktigt. måste ju i och för sig ändå lägga om all rap, man ska inte rappa när man är bakfull heller (eller för full för den delen.) vid närmare eftertanke kommer ju min dator ihåg lösenordet så att jag kan logga in på mailen så det löser sig nog i alla fall.

den senaste tiden har mitt självförtroende verkligen varit i botten. jag kommer på mig själv med att ursäkta mig själv för allt möjligt och idag när vi spelade improvisationsteater ville jag helst bara gömma mig. vetefan vad det är som händer, jag kanske behöver knulla? det är ju lösningen på allt. säg i alla fall hellre något snällt än något ironiskt till mig framöver tills jag har stabiliserat mig.

dagens roskildetips är årets höjdpunkt! Beastie Boys! jag har pratat med min mor om den stora planen så vi får hålla tummarna för den, festivalprojekt är ju det bästa. jag måste börja öva lite texter så jag och Martin kan battla andra låtar än Intergalactic. det är förresten synd och skam att jag och Maria aldrig körde den på Almåsskolans dag när det begav sig. (fan det är ju nio år sen!) det hade verkligen varit en syn!

Man undgår inte döden bara för att man slutar leva

läste min gamla b-uppsats från filmvetenskapen om kvinnliga lönnmördare i Honkongfilmer. något framhafsad, visst, men ändå tänkvärda slutsatser. har du väl hamnat utanför patriarkatets normer så är du dömd att stanna där -eller dö. det kan mycket väl gå att applicera i ett större perspektiv. ska ge det en fundering någon gång. nu fortsätter mitt bokmaraton, jag har läst fler skönlitterära böcker de senaste veckorna än jag gjort de senaste åren. allt tack vare att jag studerar ett språk och inte längre är nedgrävd i facklitteratur dagarna i ända. då brukar jag sällan känna för att koppla av med en till bok när arbetsdagen är slut. i alla fall. började läsa Fläcken av Rikki Ducornet (i svensk översättning av Kristoffer, med omslag målat av Marcus och utgiven av Erika) och det är så bra, ibland är det så att de djupgående miljöbeskrivningarna gör en yr! det är roligt, groteskt och ibland nästan obehagligt, Ducornet är gammal surrealist och det säger ju en hel del. i brist på bild så lägger jag upp en bild på en novellsamling från samma förlag (Sphinx) som jag tänker ta itu med så snart jag har lagt vantarna på den!

dagens (korta) roskildetips är explosions in the sky. hederlig postrock fast kanske med lite mer gitarrdriv i som tilltalar mitt ibland alltför rastlösa sinne.

Jag har aldrig varit misslyckad men jag är säker på att du är det

lördagar är dagar för spontanitet så idag tog jag mig till konstmuseet för att titta på modernismens kvinnor. för min del blev det kanske mest en fråga om allmänbildning, även om jag verkligen gillade Vera Nilssons postapokalyptiska landskap. samtidskonsten tilltalar mig mer och det bjöds lite av den varan idag också. jag gillar att nyare konst inbjuder till dialog på ett helt annat sätt än gamla mästerverk. finner det dock fascinerande hur svårt det är att ta emot gratisföremål ibland, även om det står varsegod. nästa museibesök ska jag ta med mig en anteckningsbok att skriva upp alla namn man vill kolla upp hemma i. note to self. ett namn som fastnade var dock sandy skoglund, trots att hon bara var representerad på vykort i shopen. färgglatt och obehagligt på samma gång, det är precis den kombinationen jag söker efter i allt. köpte kioskvältaren av Eva Björkstrand. det kanske är oekonomiskt att köpa böcker i en museishop, men överskottet går väl ändå till något vettigt får jag hoppas. finurlig bok i alla fall som återigen påminner mig om att jag måste börja prenumerera på Galago.

det här håller ju på att urarta till en tipsblogg, men det kan inte hjälpas. dagens roskildetips är Machine Head. okej, ibland är det lite mycket metal till och med för mig, men när de tar ner tempot och vågar stanna där i tre minuter för att sedan brisera som i a farewell to arms får jag gåshud.

Bättre ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat

I lagar komage. det ser ut som en blek frottéhandduk ungefär och lagom aptitligt, men visst, väljer man att äta djur så tycker jag gott att man kan äta allt som bjuds. om någon skulle äta mig skulle jag uppskatta om allt togs till vara. nuförtiden när jag omges med kött hela tiden så blir det tydligt hur jag verkligen inte saknar det någonstans. det finns inte en mikrometer av mig som blir sugen. köttisar brukar ha väldigt svårt att förstå det, men egentligen är det väl väldigt logiskt?

loggar in på myspace och blir glad. tänk att man kan få en vän bara genom att prata i en halvtimme efter en spelning. och även om det bara är tomt prat så är det roligt att drömma om framtida turnéer, spelandes eller som roadie. helgen är ledig och jag är fast besluten att ta mig någonstans där jag aldrig varit, eller i varje fall dit jag sällan går. mitt mission är att få adrianna rödnäst. kanske blir det koloni? den som lever får se.

till roskilde kommer det japanska bandet Boris. allt som kommer från japan tenderar att beröra mig extra mycket och de experimentella sludge/doom/dronerockarna är inget undantag. det är långsamt, psykedeliskt och tungt med stonerinfluenser. jag tror att man kan använda hur många genrereferenser som helst så jag slutar här. det ska bli en upplevelse i alla fall.

Det enda som har makt att överdöva världens larm är tystnad

får sms från stockholm och Beyonce har tydligen bara brudar i bandet. det är grymt och lite avundsjuk är jag. fast mest vill jag nog bara också resa bort och nu försvann min enda möjliga helg på länge och plötsligt känner jag mig ännu mer instängd. om jag försvinner imorgon så är det för att jag har satt mig på en swebus express. nånstans. datorn är tyst, ljudkortet verkar ha gett upp och det känns som att rummet har krympt med åtminstone två kvadratmeter. jag som hade planerat att se Eraserhead ikväll. jag känner mig utelämnad och avskuren från gemenskapen fast det inte alls är nån gemenskap. läste ut le petit prince av De Saint-Exupéry precis så nu ska jag gå över till choke av Palahniuk. det finns ju faktiskt så mycket annat man kan göra än att kolla på prettofilm. apropå choke så är jag högst fascinerad över att jag aldrig har hört talas om den kvinnliga kondomen, femidom?

i brist på datorljud blir dagens roskildetips Björk. vilket i och för sig inte vill säga lite, men hon råkar också vara den enda artisten bokad till roskilde som jag har en reell skiva med. i alla fall som jag kan komma på för tillfället. kan rekommendera fotosektionen på hennes hemsida, det är så sjukt vackert, hon är så vacker, musiken är så vacker. ja. vacker var ordet.

För frihet vi oss samla

alkohol är ett hinder i kampen, så är det ju bara. alltid är det någon som är för bakfull för att höja rösten, eller för att ens komma ur sängen för den delen. men i år kändes det viktigare än på länge, eller hur? och många var vi. aldrig känner man sig så stark och viktig som på första maj. allt känns möjligt. allt är möjligt! försökte suga ut det mesta ur dagen genom att lyssna på jan eliasson också, men sossarna är helt enkelt för lama. jag får alla möjliga bokstavskombinationer på en gång och vill bara springa därifrån. jag vill inte vara din vän, jag vill vara din kamrat, jag vill att du ska uppvigla mig så att jag får lust att slå en liberal. eller i alla fall säga till på skarpen. ingen tid för eftertanke, bara tid för kamp!

dagens roskildetips är kanske otippat för att komma ifrån mig, men the thermals är ett sånt där band som bara gör en glad rätt igenom. jag tänkte först avfärda det som ännu ett band i genren killarsomspelarrock, men första intrycket var fel. det är indierock som gjord för problemfria sommardagar. sen visade det sig såklart efteråt att det är en brud med.